- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning /
9

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. HISTORIA - Inledning - Äldste innebyggare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

husgerådssaker samt lerkäril, hvaruti synbarligen matvaror varit
förvarade. Skåne och Vestergötland äro dessa grifters egentliga
land, men äfven i Bohuslän förekomma dylika, kallade Dyrhus,
Jättestugor
och Jättealtaren, ehuru mindre än de Vestgötiska och
äfven i flera andra fall ifrån dessas form afvikande. Somliga äro
till och med runda och så trånga, att ett skelett af en
menniska knappast vid deras botten kan rymmas i rakt liggande
ställning. De sträcka sig ej heller som Vestergötlands rakt i norr
och söder, utan stundom i öster och vester; dock är det vid
Gunneby på Tjörn både i afseende på form och läge ett
verkligt dyrhus[1]. De förete ock till en del den egenheten, att
täckhällen, då den är endast en, är försedd med flera eller färre
inhuggna hålor af cirka 4 tums diameter och kan försättas i en
vaggande rörelse. Men hvad som mest utaf allt skiljer dem från
Vestergötlands är att de hysa endast brända lik och urnor
liknande dem som påträffas i ättehögar. Man skulle häraf kunna
sluta ett af två, antingen att dyrhusen tillhöra en
öfvergångsperiod till ett annat begrafningssätt, eller ock att de efteråt
blifvit af en vida yngre generation begagnade till begrafningar i
enlighet med dennas bruk. Detta så mycket antagligare som de
mycket ofta träffas tillsammans med ättekullar, stenkretsar och
bautastenar från jernåldern[2]. Man ser ock i Bohuslän runda
dyrhus i ena ändan af en aflång hög, som är kringsatt med
bautastenar. På ett enda ställe, nemligen i närheten af Ryrs
kyrka, öster om Uddevalla, lära halfkorsgrafvar med obrända lik
blifvit funna och förstörda. Skulle dock, emot all sannolikhet,


[1] Ritning deraf ses i «Elfsyssel» af G. Brusewitz, sid. 247. Andra
varierande dyrhus ses sidd. 273, 274 och 276.                B.
[2] Hvad Vestgöta gånggrifterne beträffar, ser man på den s. k.
Eckornavallen, i Gudhems härad, både halfkorsgrafvar, ättekullar, stenkretsar och
bautastenar helt broderligt tillsammans. På angränsande höjder ligga stora
hällkiströr. Dock tyckes den omständigheten, att en med inhuggna hålor försedd sten,
hvilken förmodligen förr varit täckhäll till ett dyrhus eller gånggrift, blifvit som
bautasten bland de andra rest, förråda att en yngre generation rubbat den förras
minnesvårdar. Detta är det enda exempel jag känner af dylika hålor på
Vestergötlands gånggrifter: de finnas dock på enskilda stenar, t. ex. vid Ranten nära
Falköping.                B.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:38:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aehbhob/1/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free