Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. HISTORIA - Inledning - Äldste innebyggare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
år. Dessutom skulle genom gnidning endast långa rätliniga
figurer uppkomma, men icke korta och svängda. Äfven knackning
med sten skulle hafva ur berget medtagit så fina partiklar, att
figurens botten blifvit helt slät. På den granitartade gneis,
hvaraf de Bohuslänska bergen bestå, kan ingen annan stenart än
flintan åstadkomma någon verkan, men flintan är spröd och
förlorar sin egg vid hvarje hårdare beröring mot hälleberget; till en
större hällristnings förfärdigande skulle derföre en oerhörd mängd
af flinta åtgått, och efter den skulle då, uti hällristningarnes
grannskap, finnas någon lemning, hvilket icke är förhållandet.
Dessutom skulle så små och välgjorda figurer, som dem vi
stundom varseblifva på hällristningarne, omöjligen kunna förfärdigas
med en knackande sten. Det sätt, hvarpå dessa fornlemningar
äro utarbetade, och hvarom de ögonskenligen sjelfva bära vittne,
bevisar således, att de ej tillhöra något stenfolk. Vigtigare
vittnesbörd, uti samma sak, bär deras innehåll. Här afbildas
nemligen stora, prydliga skepp, armerade med till och med öfver 40
man, eller roddarbänkar, hvilket de upprättstående streckarne
synes beteckna; likaledes vagnar. Hos ett nordiskt folk, som ej äger
andra verktyg, än en klumpig stenvigge, en trindeggad flintyxa och
ett drillborr af flinta, kunna svårligen stora skepp och vagnar
förfärdigas. Här synas också hästar och nötkreatur. Stenfolket i Norden
kan ej hafva idkat någon boskapsskötsel, emedan en sådan uti vårt
land förutsätter möjlighet att anskaffa vinterfoder, hvilken icke
gifves för ett folk, som saknar metallredskap, ty ingen kan
föreställa sig, att detta folk affilat gräset på skogsängarne med
stenknifvar, eller afnappat det med händerna. Och slutligen må
anföras, att de vapen, som äro afbildade på hällristningarne, likna
metall- och ej stenvapen. De vigtigaste bevis äro svärden, som
ofta finnas afbildade på hällristningarne. Stensvärd hafva aldrig
funnits.
Flera bevis på det osannolika uti det påstående, att
hällristningarne tillhöra Stenfolket, kunde framdragas, men de
behöfvas säkerligen icke. Det återstår derföre att visa sannolikheten
af deras tillegnande åt den Göthiska folkstammen, och att de
äro tillkomna under den lysande Vikingatiden, om hvars bragder
de erinra. Såsom skäl för ett sådant påstående kan anföras: att
man i forntiden brukade med mejseln afbilda sina bedrifter, —
om det ej uttryckligen nämnes att det skedde i klippan, —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
