Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. HISTORIA - 4. Tilldragelser på Bohus, digerdöden, odling, folkmängd, lagstiftning, drottning Blancas lifgeding, m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verksamhet [1]. Nämnda odlingar tyckas visa, att folkstocken i Bohuslän
var, före digerdödens utbrott, föga mindre, om ej större, än nu,
emedan man ofta finner dem belägna på sådana ofruktbara
ställen, der numera ingen vill nedlägga möda och kostnad; innan
man upptog sådana ställen, hade man väl naturligtvis odlat alla
bördigare trakter, med undantag af de lågländaste, som man icke
förstod att göra vattenfria. Af den mängd permbref från 14:de
århundradet, hvilka mångenstädes äro att tillgå hos allmogen, kan
man ock se, att alla de gårdar och hemman, som nu finnas i
länet, redan då voro upptagne och bebyggde; och när man af
dylika handlingar finner, att fyra till sex åboar då ofta bodde på
detsamma hemman, som nu ej hyser flere än en, kan man icke
neka, att ju länet den tiden var ganska mycket både uppodladt
och befolkadt. Att det redan i äldsta tider varit utmärkt i
anseende till det sednare, kan bevisas af den jemförelsevis ringa
landvidd, som Bohusläns härader ega, ty vid Norges indelning i
härader eller skeppsreden bestämde man storleken af häradets
område i omvändt förhållande till dess folkmängd, så att ju
folkrikare ett landskap var, ju mindre och flere blefvo häradernas vidd.
Ett ännu mer talande bevis på detsamma har man deruti, att
man härstädes, vid fiendtliga inbrott, kunde i största hast
uppställa betydliga härar till landets försvar. Befolkningen i länet
lärer ock varit större, än att den kunde födas af jordbruket; så
var det åtminstone uti Olof den heliges tid. Den egde derföre
en hufvudsaklig näring af fisket, serdeles sillfisket, som isynnerhet
under det 14:de århundradet var lönande, af saltberedning och af
en vidsträckt handel. Denna sednare drefs till betydlighet och
inbragte många rikedomar, hvarigenom innebyggarne blefvo stolte
och öfvermodige, icke viljande lyda någon annan än sig sjelfve.
Norrmännen af Asastammen tyckas, vid deras första
inflyttning från grannriket Sverige, hafva medfört en del lagar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
