Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. HISTORIA - 4. Tilldragelser på Bohus, digerdöden, odling, folkmängd, lagstiftning, drottning Blancas lifgeding, m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förmodligen de uräldsta svenska och liksom dessa affattade på vers, för
att bättre kunna behållas i minnet. Men under tidernas lopp
tillkommo så många nya författningar, att det blef nödigt
redigera en ordentlig lagbok. Så uppstod Frostatings-lagen i den
nordliga delen af riket, och Hakon Adalstensfostre stiftade för
landets sydliga delar den s. k. Gulatings-lagen. Heidsævis- eller
Eidsivia-lagen, som följdes i Bohuslän, torde knappast hafva varit
annat än Gulatingslagen; men vi ega för litet i behåll deraf, för
att härom kunna med säkerhet dömma [1]. Den erhöll sitt namn
af sitt förnämsta ting vid n. v. Eidsvold, liksom Gulatingslagen
efter tinget vid Gulá. Christendomens införande gjorde ändring
af flera ställen i lagarne nödige: den Gulatings-lag, som kommit
till oss, är för ingen del den gamla oförändrade hedniska. Det
lärer hafva varit Olof den helige som förändrat lagarne: hans nya
redaktion af Heidsævis-lagen, kallades efter tingsstället, Sarpsborg,
Borgartings-lagen. Denna lags s. k. Christenrätt, eller den del
af densamma, som speciellt afsåg presterskapet och religionen, och
som ytterligare omändrades af Sigurd Jorsalafararen, efter hans
hemkomst från heliga landet, är känd under namn af «Vikens
Christenrätt». Gulatings-Christenrätten, Eidsivia-Christenrätten, kung
Sverres Christenrätt m. fl., äro knappast annat än något varierande
afskrifter af densamma. Norra länets innebyggare hade annars sin
förnämsta samlingsplats vid Hornborg i Qville, det södras, som
det vill tyckas, på Elfvebacken, der nu ruinerna af Bohus slott
ligga. Omsider fick Bohuslän sin egen lagman och blef ett af
Norges femton lagdömen. Norra länets innebyggare höllo då ting
vid Foss kyrka (Vikens Foss Laugthing), det södras på gamla
stället (Vikens Bahus Laugthing). I kyrkligt afseende lydde
länet under Oslo biskopar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
