Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. HISTORIA - 4. Fortsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hafva inverkat på hans handlingssätt och förmått honom att ej
utan i yttersta nödfall blottställa dess armé. «Troligen», säger
Fryxell, «anade han eller visste, att Danska hären skulle i alla
fall snart nödgas aftåga. Detta blef också händelsen. Oaktadt
sin öfverlägsenhet vågade Danskarne ej angripa, så mycket
mindre, som Engelska regeringen förklarat sig emot hvarje dylikt
företag. Efter mer än en månads vistelse i det utsugna
Bohuslän, seglade Danske konungen och kronprinsen — ty äfven denne
var med — tillbaka till Danmark, och deras krigshär återvände
till Norge».
Ett värdigt motstycke till dessa bragder var det fasta
Carlstens uppgifvande. Här fördes befälet af en öfverste Henrik
Danckwardt, en man utan all beslutsamhet och mod, men
måhända orättvist kallad en förrädare, såframt man ej anser feghet
och förräderi vara ett och detsamma. I alla afseenden var han
likväl otjenlig att ställa emot en sådan fiende som
Tordenskjold. Det synes äfven som denne haft sig hans svaga karakter
alltför väl bekant, och på densamma grundat sina planer.
Tordenskjold, som nu återfått befälet, tänkte genom en lysande bragd
utplåna skymfen af sitt nederlag vid Strömstad. I detta afseende
kunde ingenting vara mera lockande, än en eröfring af det
ointagligt ansedda Carlsten. Ett försök dertill kunde ju åtminstone vågas,
och beslöts således af den djerfve sjöhjelten. Det säges att
Tordenskjold sjelf, förklädd till fiskare, skall hafva besökt Marstrand,
och utspionerat alla ställningar och förhållanden derstädes, hvilket
dock lemnas derhän, ehuru ett sådant vågstycke fullkomligt
öfverensstämmer med hans karakter [1]. Men den 10 Juli 1719 lade
han med sin flotta till vid Koön, som han utan motstånd tog
i besittning, och hvarifrån han bombarderade 9 i hamnen liggande
Svenska örlogsskepp och galerer. Men då han härmed icke
uträttade annat, än sköt en med krut lastad båt i sank, lät han
den 12 föra 2 fregatter och 2 kanonpråmar in i norra
hamngapet, ifrån hvilka en så häftig eld riktades emot de der belägna
utanverk, att de öfvergåfvos af sin besättning, hvilken inneslöt
sig i fästningen och lät Tordenskjold i ro sätta sig i besittning
af staden. Dessförinnan hade Svenskarne likväl sänkt sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
