Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - I. Natur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att de talrikt förekomma på de högsta fjellen, så ock under
vattenytan. Uti många af dem finnas springådror med källvatten.
På sina ställen begagnas de af allmogen till offerkällor, och med
deras vatten tror man sig kunna bota sjukdomar. De kallas här
bergkittlar, och begagnas stundom att i dem barka läder.
Uti ett så starkt kuperadt landskap som Bohuslän, bör icke
sökas någon slätt af betydenhet. De som kunna få detta namn
äro icke annat än bergshöjdernas utplattade ytor. Den
utmärktaste af dem, ehuru ingalunda den största, är Backamo, i
Inlands Fräkne härad. Af dalarne, som med få undantag äro trånga
och krokiga, utmärker sig ingen genom större betydenhet. De
förnämsta äro Tanumsslätten i Tanum, Solbergaslätten i Inlands
Nordre härad, Quilledalen, som genomskär Hisingen, samt
Sörbygdsdalen. Märklig är den dalgång, i hvilken Bullaresjöarne
utsträcka sig. Afbruten af en höjd endast vid Svarteborg, går den
fram till Åby- och Gullmarfjordarne.
Kärr och mossar finnas i mängd, men af föga vidd, uti
fjellbygden, vanligen bevuxna med en gles tallskog, samt i
allmänhet saknande aflopp, hvilket gör dem otjenliga till odling.
På kustlandet finnas nästan inga kärrmarker. Huruvida
betydligare torfmossar [1] gifvas i fjellbygden, hvilket är att förmoda,
känner man ej med visshet, emedan något behof af deras
användande icke der föranledt deras upptäckande. På kustlandet åter
och på öarna förekomma de talrikt, ehuru ej till synnerlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
