Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - I. Natur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lemningar. Den nu varande skogsbygden innefattar ej mera än
en del af Vette och Tanums härader, Bullaren och Sörbygden,
samt det inre af Inland. Det öfriga fasta landet, tillika med en
del af Oroust, har visserligen äfven någon skog, men knappt till
husbehof, och Hisingen, skärgården samt den yttersta kusten äro,
med högst få undantag, alldeles nakna. Skogarne bestå af gran
och furu, äfvensom af björk och al. Ekskogar finnas fredade
endast vid herresäten. Af mindre allmänna trädslag förekommer
bok talrikt söder på Inland. Den har fordom beskuggat
Bokenäs, åt hvilket den gifvit sitt namn, men är nu derstädes nästan
försvunnen; deremot finner man den ännu vildt växande på Bornö
i Gullmarfjorden, under 58°, 23′, hvilken ö således är bokträdets
nordligaste växtställe i Sverige, hvarest den annars upphör vid 57
latitudsgraden [1]. På denna ö finnes ock ask, af hvilket trädslag,
tillsammans med lind, en ansenlig myckenhet växer på
Herrenäset i Stångenäs härad.
Sista dråpslaget fingo Bohusläns skogar under sillfisket 1747
—1808, i anseende till den enorma myckenhet byggnadsvirke, som
åtgick till byggnader i skärgården, och bränsle till trankokerierna.
Inom ett århundrade, om samma hushållningsprinciper, som de nu
gällande, fortfara att följas, äro länets skogstillgångar alldeles
uttömda; ty raseriet att öda skog öfvergår här all föreställning.
Rådande jordmån på kustlandet och de större öarne är lera
och lermylla, utmärkt bördig och lättbrukad. Äfven i fjellbygden
är lerjorden den allmännaste, men antager der karakter af
hvitlera eller s. k. björklera, hvilken är mindre fruktbar. Sandjord
är rådande i Fräkne härad, och öfverhufvud taget på det inre
af Inland, samt omvexlar med lera och mojord öfverallt på
bergshöjderna. Skärgården och de hemman, som ligga ytterst
vid hafsstranden, hafva sand, hvilken, uppblandad med förruttnade
hafsalster, och merendels underbäddad af ett mergellager, är
utomordentligt bördig; så att de ställen, der den finnes, icke
öfverdrifvet blifvit liknade vid drifbänkar. Den svagaste jordmånen i
Bohuslän träffas i fjellbygden, och den bördigaste på Tjörn och
en del af Oroust, der lermylla och grålera hvila på en bädd af
skalmergel, som är utbredd öfver blålera. Hisingens och södra
Inlands jordmån, mera styf, är näst dessa öars den bästa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
