- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning /
222

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - I. Natur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Erfarenheten intygar, att hafvet, genom den sälta det
meddelar åt luften och genom sina friska vindar, som, med
undantag af årets sista månader, rensa atmosferen ifrån skadliga
dunster, utöfvar ett välgörande inflytande på hälsotillståndet i dess
tillgränsande trakter. Derföre är ock detta sistnämnda i
Bohuslän ganska godt, hvartill ock torde bidraga vinddraget emellan
bergen, landets brist på kärrmarker och sumpiga trakter, derur
skadliga dunster kunna uppstiga, och ett i allmänhet godt
dricksvatten. Rödsoten, som annorstädes plägar skörda så många offer,
är här nästan alldeles okänd. Frossfebrar hafva väl förr varit
allmänna på kusten, men hafva numera upphört. Nerffebrar
deremot gå årligen på strandbygden, men äro af lindrig art; endast
vid sina besök i fjellbygden, der de mera sällan afhöras, orsaka
de en större dödlighet. Om inkommande farsoter skulle i
skärgården anställa större förödelser än annorstädes, såsom händelsen
var med kolerans härjningar år 1834, bör sådant mera
tillskrifvas befolkningens osnygghet och oordentliga lefnadssätt, än
atmosferens osunda beskaffenhet. Veneriska smittan, hvilken ännu för
omkring trettio år sedan var skärgårdens allmännaste sjukdom,
är väl numera minskad, dock lärer icke den blifvande generationen
undgå följderna af detta onda. En härmed befryndad sjukdom,
öppna bensår, Radesygen, är gängse längs kusten, men tros af
allmogen sjelf härröra af för mycken ätning af saltad fisk.
Största dödligheten inträffar här vid brytningen emellan vinter och
vår. På landet är emellertid de dödas antal, i förhållande till
de föddas, mindre, än uti de flesta rikets landskap, och
folkökningen således i starkt tilltagande.

Att här lemna en noggrann förteckning öfver den lefvande
naturens alster inom länet, ligger lika mycket utom min förmåga,
som utom min plan med detta försök. Äfven om ett sådant
register kunde uppställas, skulle det föga intressera läsaren,
hvarföre här hänvisas till de vetenskapsmäns [1] skrifter, hvilka uti
såväl zoologiskt som botaniskt hänseende anställt lika så trägna
som rikhaltiga undersökningar uti Bohusläns skärgård och
strandbygd. Likväl kan i förbigående omnämnas de vilda mammalier,
som här förekomma, samt de sällsyntaste af foglarne och fiskarne.


[1] Dessa äro Hrr S. Nilsson, B. Fries, C. U. Ekström, C. J. Sundevall,
S. Lovén, A. Retzius, J. E. Areschoug, Wahlberg, v. Düben, A. Malm m. fl. I
äldre tider Linné, Kalm och Helberg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:38:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aehbhob/1/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free