223 (Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - I. Natur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lodjur, här Göpa kallad, träffas i skogsbygden. Detta djur
går ofta i varggrop, men praktiserar sig alltid ut igen, förmedelst
sin skicklighet att som en katt gå uppför stolpen.

Vargen, här benämnd Gråben, är ganska allmän och
tillfogar isynnerhet fjellbygdens allmoge stor skada på boskap. Vid
Kyndelsmessotiden kringstryker han i stora flockar äfven på
kustlandet, samt går någongång öfver isen in på öarne. Han är då
otroligt djerf. Besynnerligt att varg sällan fälles i skallgång,
och att han nästan aldrig synes till om somrarne. Mången af
allmogen hyser den tro, att vargarne denna årstid samla sig hos
Finnarne, under hvilkas befäl de stå, och för hvilkas visthus de
vintertiden utsändas att proviantera, på samma gång de hafva
uppdrag att skada menniskorna. Denna fördom är ganska
gammal, ty äfven våra hedniska fäder trodde vargen hafva gemenskap
med onda makter. De fångas i varggårdar, gropar och fällor
eller s. k. vargstockar [1]. Luder nyttjas här sällan till deras
utrotande.

Räfvar förekomma ännu talrikare än förenämnda odjur, och
finnas äfven på större skär. I skogsbygden tagas de mest i grop,
på andra ställen uti sax.

Hvita Räfven eller Fjellrackan skjutes här någon enda
gång. Han kommer då troligen med drifis ifrån nordligare trakter.

Mårdar, här Skogskattor benämnda, finnas veterligen endast
uti Bullarens och Inlands Torpe härads skogar. De äro mycket
sällsynta och fångas i snara.

Af Vesslor finnes så väl den större arten, hvilken här är
känd under namnet Risselvessla, som den mindre eller Hermelinen.

[1] Dylika vargstockar, som helst uppsättas uti trånga bergpass, eller på
smala näs emellan två insjöar, bestå af ett pålverk, på hvilket är en öppning,
der en tung stock är uppgillrad, som nedfaller och krossar det djur, som frestar
på lockbetan, hvilken vanligen består af färskt kött. En sådan vargstock
byggdes 1840 på hemmanet Norrnäs i Nafverstads socken, af en bonde ifrån Dal,
som, utom annan ersättning, betingade sig den första fångsten i fällan. Så begaf
det sig att en käring i trakten, oaktadt flerfaldiga förmaningar, ej kunde besegra
sin köttsliga lusta, utan företog en nattlig expedition till vargstocken, för att
eröfra det till lockmat utlagda fårlåret; men försöket aflopp icke bättre, än att
gumman om morgonen satt död i vargstocken. Detta var den första fångsten;
men Dalbonden afstod alla sina anspråk derpå. Af käringens tragiska äfventyr
kunna vi likväl hämta en lärdom, och det är den: att det i våra dagar är
vådligare att lägga ett fårlår i Vikens skogar, än det var i kung Frodes tid att
dersammastädes hänga en armring af guld på allfareväg. (Saxo Gramm. Lib. V.)

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 01:38:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/aehbhob/1/0231.html

		Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning / 223 (1867) Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|