- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning /
268

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - III. Ekonomi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


kan dragas! Men äfven i skogsbygden, der jordbruket också på
visst sätt — så otroligt det än kan förefalla mången — varit
beroende af fisket, och dessutom eftersatt för skogshandteringen,
hvilken näringskälla numera är nästan uttömd, har odlingsfliten
under de sistförflutna 60 åren gjort förvånande
inkräktningar. Der är på flera ställen folkstocken nu en half gång större
än 1805, och äger för närvarande en bättre utkomst än då. Uti
goda år afyttrar länet minst 100,000 tunnor säd [1], det mesta
hafre, dernäst korn, och anses den spannmål, som härifrån
kommer, vara vigtigare än den Skånska. Ibland yttre orsaker till ett
sådant lika hastigt som lyckligt förändradt förhållande, är ock att
allmogen lärt sig inse den stora nytta för åkerbruket, hvilken laga
skiften medföra, och derföre ifrigt sökt och söker tillegna sig
densamma. Till landets uppodling har ock den starka
hemmansklyfningen betydligt bidragit, ehuru denna nytta äfven härstädes
fullkomligt motväges af de olägenheter, för hvilkas medförande
hemmansklyfningen så rättvisligen tadlas. I synnerhet märkas dessa
olägenheter på stranden och öarne, der hemmanen, oaktadt deras
obetydliga areal, äro klufna uti oändligt små lotter [2].

Om man undantager fjellbygden, är jordlegan öfver allt i
länet ganska hög och hemmanen högt uppskattade. Panthemman
kallas i Norra länet sådane jordstycken, vanligast utmarker, som
på viss tid skattefritt innehafvas af en person, emot en till
ägaren lånad penningsumma. När kontraktåren äro ute, återfår
förpantningsinnehafvaren sina penningar oförminskade, och jordägaren
sin mark uppodlad; räntan af penningarne anses emellertid såsom
arrendesumma.

Uti norra Bohuslän och i det inre af Inland är hafre
hufvudsädet, korn deremot på Oroust och Tjörn samt i de södra


[1] Nu, 1866, långt mera.
[2] Landshöfdingens femårsberättelse säger: «Hemmansklyfningen fortgår i
ungefärligt förhållande till folkmängden; men med undantag af vissa orter,
synnerligast i skärgården, synes olägenheterne deraf, med afseende å besutenheten i
allmänhet, här i länet vara mindre än flerestädes. Vid jemförelse af
hemmantalet med det samfällda antalet af brukningsdelar visar det sig, att i medeltal
fem à sex åboer äro att beräkna på hemmanet. Härutinnan förete sig dock
betydliga skiljaktigheter. Så exempelvis i vissa skärgårdsorter förekomma ända
till 100-delar af hemman; men dessa äro gemenligen att anse föga
annorlunda, än som bostadslägenheter för fiskare, hvilka sysselsätta sig med jordbruk
såsom binäring».        B.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:38:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aehbhob/1/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free