- Project Runeberg -  Kampen om två millioner. Svensk kriminalroman. Vol. 1-4 /
130

(1899-1903) [MARC] With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 12. På förbjudna vägar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Med en vredgad blick på Brand tog Bark ordet:

»Ja, vi hade den der karlen i vår fabrik under flere år,
men måste afskeda honom och sätta honom på vår svarta
jista. För öfrigt står jag i morgon bittida till tjänst med
nödiga upplysningar».

Brand kände ett kallt järn läggas om handlederna. Så
knäppte fjäderlåset till. Han bar handbojor.

»Framåt!» kommenderade öfverkonstapeln, och Brand fördes
bort af två konstaplar. Bark lyfte på hatten och aflägsnade sig.

Han log.

»Märkvärdig slump! Men nu låter du väl bli att spionera
på en tid», tänkte han, under det han skyndsamt uppsökte
mer befolkade trakter, då tiden nu var väl långt framskriden
för ett besök hos »väninnan».

Han anropade första droska, han fick syn på, och lät
köra sig hem.

Då han gick uppför trappan och passerade dörren till lilla
salongen, föll det honom in att titta in der.

Salongen var tom. Hvisslande en operettmelodi gick
Bark ut på glasverandan. Plötsligt stannade han. Han hade
sett en skymt af en hvit spets i en af bersåerna.

o

»Ah tusan, är inte det der —», tänkte han, i det ett drag
af lättsinnig åtrå lägrade sig omkring hans mun.

Men var det inbillning? Prasslade det ej bland växterna?
Inbillning blott!

Men der på en af sofforna halflåg Emelie, stödjande
hufvudet i handen. Ögonen voro slutna, en flik af det glänsande
håret hade löst sig och föll i vågor öfver den alabasterhvita
halsen. Hennes dräkt var litet i oordning.

Barks ögon fäste sig vid en liten näpen fot och en
formfulländad vrist. Hans varmblodiga natur råkade i svallning.
Aldrig hade han sett Emelie sä skön, så eftersträfvansvärd,
som i detta ögonblick. Hända hvad som hända ville, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:39:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aemillion/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free