Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - 13. En ulf i fårakläder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 184 —
eller stirrade på väggen för att sedan åter skrifva ned några
rader på papperet.
Ändtligen var det färdigt. Han läste igenom innehållet
och log diaboliskt.
»Se så der ja, nu är det bra, och själfva hin skall väl
vara med i spelet, om inte det här lyckas!»
Han tog ett nytt ark papper och renskref det han skrifvit
ned förut.
»Röda Lotta och Ek skola hjälpa mig med den här
komedien. Lyckas den, så skall jag väl alltid finna något
sätt att bli af med dem», tänkte han, då han efter fullbordadt
skrifarbete kastade sig fullklädd på sängen, der han snart
somnade lugnt och fridfullt, tills han fram på förmiddagen
väcktes genom en hård knackning på dörren.
Sedan han förvissat sig om att revolvern låg på sin
vanliga plats i bröstfickan sprang han upp och öppnade
dörren, utanför hvilken Röda Lotta stod.
»Är det du, som kommer och väcker mig», utbrast han
förargad. »Hvad tusan står nu på då?»
»Jag är så ängslig för frun deruppe. Hon ligger precis
som en död i sängen der.»
»Hvad säger du, är hon död?» utbrast Ström förfärad.
»Om hon inte precis är död ännu, så vill jag då inte
ge ett öre för hennes lif. Ansiktet är totalt färglöst och
hon rör inte en lem. Du har bedragit mig, baron, du har
brutit din ed, som du i går afton svor, att det der pulvret
var oskadligt. Du har narrat mig till ett mord!»
Hennes ögon fylldes af tårar, men Ström hade ej tid
att ge akt derpå. Förskräckt sprang han upp i fru Parlows
sofrum.
Der låg den unga enkan, blek som om döden redan
famnat henne, men skönare, mer eftersträfvansvärd än till
och med i lifvet.
Han böjde sig öfver henne och lade sitt öra en lång
stund mot hennes hjärta; hans oro växte allt mer. Skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
