Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konsten att flyga, af O. E. Lundholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTEN ATT FLYGA.
km. De upphörde emellertid
plötsligt med sina flygförsök, emedan de
ej längre kunde hålla dem hemliga
och åtminstone tillsvidare önskade
behålla en del förbättringar, som de
vidtagit å sin flygapparat, för sig
själfva.
I Frankrike hade sedan 1899
kapten Ferber, Ernest Archdeacon, G.
Voisin och Louis Bleriot fortsatt
Cha-nutes försök med biplan men utan
framgång. Svårigheten låg i att
bibehålla jämvikten särskildt i
rörelsens led eller att hindra aeroplanet
att köra rakt upp i luften eller rakt
ned i marken med foren. Slutligen
lyckades det brasilianaren Santos
Du-mont, som genom sin färd rundt
Eiffeltornet i styrbar ballong redan gjort
sig känd såsom framstående luftfarare,
att bygga ett användbart biplan, hvars
vingar voro af cell typ och hvars
roder var placeradt i foren. Med detta
flög han den 23 oktober 1906 utan att
beröra marken 60 m. och den 12
november 220 m., den sista distansen
på 21 Vs sekunder. Detta var länge
rekord i Frankrike, och det var först
den 15 oktober 1907, som Henry
Far-man lyckades slå detsamma genom
en flygtur på 285 m. Farman, som
är född i Frankrike af engelska
föräldrar och som gjort sig känd först
såsom automobilman sedan som
luftfarare, byggde sommaren 1907 ett aeroplan
af Chanutes typ med de båda
bärplanen 10 m. långa och a m. breda i
flygriktningen, totala bärytan 52 ma och
vikten 500 kg. För vändningar fanns
i aktern ett roder, bestående af tre
vertikala plan mellan två horisontella
bärplan, och för höjning och sänkning
voro i foren anbringade två mindre,
kring horisontella axlar vridbara plan.
Motorn var en 40/50 hästkrafters
An-toinettemotor, som dref en tvåbladig
propeller af 2,10 mrs diameter, och
hela apparaten uppbars af ett
underrede pa två hjul, hvarjämte
akterrodret för att ej stöta i marken vid
landningen bars upp af två mindre
hjul. Med detta biplan flög han
redan den 26 oktober 771 m. på 53
sekunder och den 13 januari 1908 på 1
minut a8 sekunder 1,000 m. i krets
och vann därigenom
Deutsch-Arch-deacons pris på 50,000 frcs för 1 km.
i sluten bana samt Archdeacons
vandringspokal för längsta flykt i
sluten bana.
Under förra hälften af 1908
ökades de tillryggalagda flygdistanserna
hastigt, och nya luftfarare uppträdde
på flygfälten såsom Delagrange med
ett Voisin-biplan, som mycket liknade
Farmans, och Esnault Pelterie med
ett af honom själf konstrueradt
monoplan. Den xx april flög Delagrange
3,975 m. i krets, hvilket var rekord
för Europa och förskaffade honom
nyssnämnda vandringspokal, och den
30 maj flög han i Rom 13,75 km. Den
32 juni innehade Delagrange ännu
rekordet i Europa för en flykt i Milano
pä 17 km., men redan den 6 juli slogs
aetta af Farman, som i Gent flög 19,7
km. Den senare hade dessutom cfen
30 maj flugit i V4 km. med en
passagerare (Archdeacon), hvilket var
världsrekord.
Robert Esnault Pelterie,
framstående matematiker och ingenjör, väckte
vid sitt första uppträdande såsom
flygtekniker den 32 oktober 1907 med sitt
lilla monoplan stort uppseende. Hans
flygdon, som liknade en stor fågel
(fig. x o. a), hade endast 15 ma:s bäryta
och en vikt af 240 kg., föraren
inbegripen. Det var i fören försedt med
en af honom konstruerad mycket
sinnrik motor ^R. E. P.-motor) pä 25 hkr,
som dref en fyrbladig propeller. Under
i z/a timme for han omkring på fältet
vid Buc, nära Versailles, ömsom
flygande eller tagande långa skutt på
xoo till 150 m. och däremellan rullande
framåt a marken korta sträckor med
oförminskad hastighet. Med en ny,
något större apparat gjorde han i juni
1908 flera lyckade färder; den sista
pa öfver r km. slutade emellertid med
ett fall från 30 m:s höjd, hvarvid
apparaten svårt skadades. Själf kom
han undan med en axelvrickning och
några skråmor.
Under det att fransmännen
sålunda gjorde snabba framsteg på
flygteknikens område, hade .bröderna
Wrights forna framgångar råkat i
glömska, ja, mången började t. o. m.
tvifla på att de verkligen löst
flygproblemet, då under sommaren X908
det ryktet spreds, att ett franskt
konsortium med Lazare Weiller i spetsen
erbjudit sig att för 500,000 frcs inköpa
samtliga de båda brödernas patent i
Frankrike, såvida deras aeroplan med
tvä personer ambord kunde med högst
en veckas mellantid göra två
flygturer pä minst 50 km. hvardera och
därunder hålla en medelhasiighet af
minst 50 km. i timmen. Ryktet hade
talat sant, och en vacker dag
uppenbarade sig Wilbur Wright å
kapplöpningsfältet vid Le Mans, där han
lät bygga ett skjul, i hvilket han slog
sig ned och som han hvarken natt
eller dag lämnade, förrän han var
färdig med sitt flygdon. Den 8
augusti kunde ban göra sin första
flygtur på i 3/4 minut i närvaro af några
särskildt intresserade, och det intryck,
som denna kortvariga prestation
gjorde på de närvarande fackmännen,
måtte varit öfverväldigande, om man
får döma efter Delagranges utrop:
210
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
