Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konsten att flyga, af O. E. Lundholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTEN ATT FLYGA.
»Eh bien, nous n’existons pas; nous
sommes battus.»
Redan den zo september hade
Wright slagit alla franska rekord
genom att flyga under ax min. 45 a/s
sek., och den 15 samma månad slog
han sitt eget af 5 oktober 1505,
nämligen 38 min. 3 sek. med mer än z minut.
Den ax september flög han 66 km. på
x x/a timme och slog därmed sin brors
amerikanska rekord af den xa
september på i tim. 15 min. ao sek. Orville
Wright hade nämligen ej varit
overksam utan gjort flera flygturer på
öfver x timme för att fullgöra ett med
Förenta Staternas regering uppgjordt
kontrakt om inköp af en flygmaskin.
Den 17 september 1008 störtade han
emellertid ned med sin maskin och en
passagerare, löjtnant Selfridge, som
därvid omkom. Wright själf blef
svårt skadad och därigenom dömd
till ett par månaders overksamhet men
repade sig sedan fullständigt.
Den 11 oktober fullgjorde Wilbur
Wright genom en flygtur på 1 tim. 9 min.
45 4/5 sek. med medlemmen i franska
akademien Painlévé såsom
passagerare sitt kontrakt med Weiller, och
den 31 december 1908 vann han
Michel ins pris — 20,000 frcs för längsta
flygdistans under året — genom att flyga
125 km. på a tim. ao min 33 J/s sek.
Hvad som särskildt karakteriserar
Wrights aeroplan (fig. 5) är, att
vingarna kunna skefvas, så att
exempelvis den vänstra dubbelvingen skär sig
uppåt i luften, samtidigt med att den
högra skär sig nedåt, hvarigenom
ae-roplanet får lutning öfver åt höger.
Om samtidigt svängning åt hö^er
skall ske, är en sådan lutning inåt
svängen nyttig för balansen. Medelst
samma häfstång, som skefvar vingarna,
då den föres at höger eller vänster,
åstadkommes också kursförändring,
om den föres framåt eller tillbaka,
hvarför genom dess lämpliga
manövrering jämvikten både kan bibehållas
i svängarna och återställas, om
aero-planet af en kastvind lägges på sidan.
En annan egendomlighet är, att
Wright-aeroplanet ej rullar på hjul
såsom samtliga de öfriga utan endast
är försedt med två medar för
landningen. För starten behöfver det
därför en särskild apparat, bestående
af en c:a 35 m. lang träskena med
en liten vagn, på hvilken
aeropla-net ställes. Vagnen sättes medelst
ett tåg och en fallvikt i stark fart
längs skenan, och när hastigheten är
tillräcklig, inställes höjdrodret i fören
för höjning, hvarvid aeroplanet lyfter
sig från vagnen och fortsätter färden,
drifvet af sina två propellrar, hvilka
satts i gång före starten. Fördelen af
denna anordning, nämligen att under-
redet med hjulen ej behöfver
medfölja under flykten, motväges dock
mer än väl af olägenheten, att start
ej kan ske utan startapparaten.
Louis Blériot(fig. 3), hvilken våren
af de första som i Frankrike sysslade
med flygproblemets praktiska lösning,
är den mest energiske och oförskräckte
af samtliga nu lefvande luftfarare.
Han har byggt ej mindre är 13
aeroplan, och af dessa hafva ungefär
hälften förstörts genom att störta ned
med sin oförvägne förare ombord,
hvilken dock ständigt lyckats
komma undan med på sin höjd några
skråmor och kontusioner. Den envisa otur,
som förut ständigt följt honom,
tyc-kes han emellertid nu hafva
besegrat, och för 1908 och innevarande ar
kan han ståta med åtskilliga
märkliga flygturer, i första rummet
flykten öfver Kanalen från Calais till
Dover den 35 sistlidna juli, men
dessutom med en rundtur på 30 km. öfver
land, d. v. s öfver skogar, byar m. m.
från Toury öfver Artenay och Poupry i
november 1908, hvarvid nan dock måste
landa en gån g på vägen för att afhjälpa
ett fel i motorn. Äfven gjorde han
den 13 sistlidne juli en direkt luftfärd
från Etampes till Orléans, 42 km. på
45 minuter, med en förut bestämd
nedstigning på vägen, hvarigenom
han vann Franska Aëroklubbens »Prix
du Voyage» på 14,000 frcs.
Det aeroplan (fig. 4 o. 6), hvarmed
Blériot gjort såväl sistnämnda färd
som flykten öfver Kanaleu, är hans
monoplan n:r XI, hvars längd är
7 m., bredd 7 m. och bäryta 15 m2;
det väger med förare 230 kg., har en
Anzani-motor å 35 hkr och är med
undantag af Santos Dumonts två sista
monoplan det minsta flygdon,
hvarmed verkliga flygfärder med förare
utförts.
Sin färd öfver Kanalen,
hvarigenom Blériot vann odödlighet samt
därtill Daily Mails pris på 35,000 frcs,
började han kl. 4,35 pä morgonen vid
lugnt och klart väder, men då han
närmade sig engelska kusten,
öfver-raskades han af dimma, och utan
kompass som han var, kom han ur
kursen och hade nästan passerat
Englands sydöstra udde, då dimman
läctade och han på sin vänstra sida
skymtade land. Under 10 minuter
hade han i sitt för rodret ytterst
känsliga monoplan flugit utan att
kunna bedöma riktningen, och om
dimman ej i sista ögonblicket lättat,
hade denna färd säkerligen blifvit
Blériots sista, och han och hans
aeroplan hade hamnat i Nordsjön. Nu
kunde han i stället gå ned på en äng
invid Dover efter en flykt, som tagit
27 min. si sek. i anspråk.
211
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
