Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konsten att flyga, af O. E. Lundholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTEN ATT FLYGA.
vägde 2,xoo kg., då däremot
ångmaskinen jämte en man för dess skötsel
blott vägde 235 kg. Ballongen var 44
m. lång, 12 m. i diameter och rymde
ungefär 2,500 m3. Vikten var med
allt 1,420 kg., och fylld med lysgas
kunde den bära en man och c:a 300
kg. barlast, bestående af kol och
vatten för ångpannan. Den 23
september 1852 gjorde Giffard ensam sin
första färd, men lyckades ej
återvända till startplatsen, emedan vinden
var for stark.
Den första rundresan gjordes den
9 augusti 1884 af Renard och Krebs
med den af dem konstruerade
motorballongen »La France». Denna hade
en mera fisklik form, afsmalnande
mot aktern, den var 50 m. läng, hade
en största diameter af 8 x/2 m., samt
rymde 1860 m3. Gondolen, som var
33 m. lång, hängde i nätet, som
omslöt ballongen. Motorn var på 8 x/a
hkr och vägde 98 kg. Nyssnämnda
färd företogs vid vindstilla från
Cha-lais i en stor båge öfver Villacoublay
och tillbaka till Chalais, en sträcka
af 7,6 km., hvilken tog 23 minuter.
Hastigheten var således nära 20 km.
1 timmen. Denna lyckade färd väckte
stort uppseende och följdes snart af
flera, hvilka emellertid ej ledde till
samma resultat, emedan motorn
visade sig otillräcklig, så att t. o. m. svaga
vindar hindrade ballongen att
återkomma till utgångspunkten.
Tanken att bygga motorballonger
efter »det stela systemet» framkastades
redan 1851 af Prosper Meller men
bringades ej i verkställighet förr än
1895, då Schwarz byggde en sådan i
Berlin. Den hade en stomme af
aluminiumstänger, och t. o. m. höljet var
af aluminiumbleck, x/5 millimeter
tjockt. Längden var 47 m., sektionen
ellipsformig med 12 och 14 m:s
diametrar och rymden 3,700 m3. Den
var försedd med två propellrar af
2 mrs diameter, hvilka drefvos af en
12 hkr:s bensinmotor. Första försöket,
som också blef det sista, gjordes den
3 november 1897;. då ballongen efter
en kort färd måste landa på grund
af maskinfel, blef den förstörd först af
vindtrycket och sedan af en
tillskyndande hänsynslös folkskara.
Den mest kända cch mest
lyckade af alla motorballonger af det
stela systemet är grefve Zeppelins.
Hans första luftskepp, som byggdes
1898, hade en längd af 128 m., en
största diameter af 11,6 m. och var
försedt med en stomme af aluminium,
väl stagad i alla riktningar och
öfver-spänd med ballongtyg. I denna, som
medelst skott var afdelad i 17 rum,
befunno sig lika många gasbehållare
af tyg, hvilka tillsammans rymde
11,300 m3. Ballongkroppen var i båda
ändar trubbigt tillspetsad och dess
sektion var en regelbunden
24-hör-ning. Den var försedd med två fasta
gondoler af aluminium, i hvilka två
15 hkr:s Daimlermotorer hade plats,
hvilka drefvo hvardera två propellrar.
Den 2 juli 1900 gjordes första
försöket, och sedan ytterligare två, men
resultaten motsvarade ej
förväntningarna, hvarför Zeppelin, sedan han
med mycket besvär uppbringat medel
därtill, byggde ett nytt luftskepp,
Zeppelin II, 126 m. långt, 11,7 m. i
diameter och af 10,400 m3:s rymd af
16-kantig sektion och afdeladt i 16
rum. Vid sin första proftur den 17
januari 1906 blef detta emellertid
drifvet mot ett berg och så svårt skadadt,
att det måste söndertagas för att
kunna bärgas. Det blef äter ihopsatt
och på samma gång förlängdt till 128
m. samt rymde då 11,430 m3; det
kunde bära 9 personer och därtill
2,500 kg. last. Den 9 oktober 1906
gjordes med denna Zeppelin III (fig. 9)
första uppstigningen, som gaf godt
resultat liksom de följande, hvaraf en
den 30 september 1907 var särskildt
lyckad, därigenom att luftskeppet höll
sig uppe i luften 8 timmar i sträck.
Pä grund af erfarenheter från alla
dessa profturer ändrades
stabiliserings-och styrinrättningarna vid byggandet
af Zeppelin IV, som var det största
luftskepp, som någonsin byggts.
Längden var 136 m., rymden 15,000 m3,
och motorerna voro två å hvardera
xio hkr. Den 1 juli 1908 gjorde
Zeppelin med n:r IV en 12 timmars färd
i Schweiz öfver Konstanz,
Schaffhausen, Luzern, Zürich och Bregenz
tillbaka till utgångspunkten, det flytande
ballonghuset vid Friedrichshafen.
Genom denna märkliga färd fick
Zeppelin allmänna opinionen i Tyskland
för sig och sitt stela tystem. Den 4
och 5 augusti 1908 gjorde han sin
berömda färd längs Rhen till Mainz
och tycktes nu stå vid sina
önskningars mål. På återvägen, som togs
öfver Stuttgart, måste han emellertid
landa på grund af gasbrist, och
medan luftskeppet låg förankradt vid
Echterdingen, nära sistnämnda stad,
slet en häftig vindstöt loss det,
hvarvid det råkade i brand och totalt
förstördes. På ett ögonblick gick
sålunda resultatet af så många års
energiskt arbete förloradt och grusades
med ett slag Tysklands stolta
förhoppningar.
Dock endast för en tid. Genom
den tyska nationens kraft och
enastående offervillighet sattes grefve
Zeppelin, hvars bild finnes å sid. 214, i
stånd att förbättra Zeppelin III,
som därefter inköptes af tyska sta-
21
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
