Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guldmyntfoten, av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GULD MYNTFOTEN.
värdet samtidigt i alla länder, och
guldet har då ingenstans att ta vägen.
Detta är vad vi upplevat, nämligen ett
fall av guldvärdet, i fråga om
köpkraft gent emot varorna, ned till
ungefär hälften av vad det var före kriget,
ehuru en stor del härav sedermera
återkommit.
Här förefaller det alltså vara en
stark hake i guldmyntfotens förmåga
att fylla vad som måste anses vara dess
stora uppgift, nämligen att
undandraga penningväsendet människors
godtycke. Det gäller alltså att se, om
inga återhållande krafter här finnas.
Detta är faktiskt fallet, om än deras
styrka ej alltid är vad man kunde
önska. En sådan nedgång i
guldvärdet som nu berörts leder nämligen till
två ting, dels minskning i
guldpro-duktionen, dels okad användning av
guld för andra an myntändamål.
Vad det förra beträffar, är det tydligt,
att guldgruvorna i det ifrågavarande
läget bli en allt sämre affär; ty med
det försämrade penningvärdet stiga
alla deras produktionskostnader, men
en enda sak stiger ej, och det är
deras produkt, guldet självt. Det gamla
talesättet besannar sig alltså då, att
man kan köpa också guld för dyrt;
alla guldgruvor komma i ekonomiska
svårigheter, såsom faktiskt inträffat
under senaste åren; och härav följer i
sin tur minskad guldproduktion och
återställelse av guldets köpkraft.
Alldeles likartad härmed är- verkan på
efterfrågan av guld för smycken och
annat. Alla priser ha stigit, utom
priset på guldsmedernas råvara guld,
guldsmedsartiklarna stiga dä mindre
än annat, och följaktligen uppstår en
ökad efterfrågan på guldsmedsartiklar.
Även detta har i hög grad besannat
sig under de senaste ären, då särskilt
den amerikanska industriens olika
grenar upptagit mer guld än någonsin förr
— enligt vad man beräknat mer än hela
den amerikanska guldproduktionen.
Även detta är tydligen ägnat att
återställa guldets värde, genom den ökade
efterfragan på guld som skapas.
Likväl kan man ej anse dessa båda
krafter som tillräckligt starka att hälla
guldets värde uppe, och man har
därför också fått erfara de mycket starka
växlingar däri som delvis redan
berörts. För en större jämnhet i
guldvärdet fordras ytterligare ganska
ofrånkomligt ett visst slags ordning i själva
penningväsendet, och en sådan
ordning däri som omfattar viktiga länder.
Ordningens innebörd måste vara
dubbel, dels bestämmelser om sedel- eller
guIdtäckningens storlek, dels
anordningar som reglera förekomsten av
guld i omlopp. Vad den förra
beträffar, har visserligen sedeltäckningen
eller guldkassan i ett särskilt land
som förut visats ingen betydelse för
att hålla detta särskilda lands
penningar uppe i värde. Men en helt annan
sak är, att sedeltäckningen i alla
länder tillsammans har stor betydelse för
att hålla uppe — väl att märka icke
sedlarnas värde gent emot guldet utan
— guldets eget värde. Ty den
bestämmer, hur mycket sedlar det blir och
följaktligen hur mycket varor som
komma att svara mot icke blott varje
särskild sedel utan också mot varje
guld-täckt sedel och mot varje guldmynt.
Blott vid ett i huvudsak fast
förhållande mellan sedelmängd och
guldmängd kan alltså guldets eget värde
vara i någon mån stabilt — d. v. s.
gent emot varorna. Det samma
gäller i fråga om de utelöpande
omloppsmedlens beskaffenhet. Ju mer guld
som är i omlopp (användes till direkta
betalningar), dess mer guld efterfrågas,
och dess högre blir guldets värde; ju
mer guldet i omsättningen tvärtom
ersatts av sedlar, desto större bli
guldkassorna i bankerna och desto .större
sedelstocken, för den händelse denna
bestämmes av ett visst förhållande
mellan »täckning» eller guldkassa och
sedlar. Erfarenheten mäste sägas ha
visat, alt förekomsten eller frånvaron
av guld i rörelsen beror på från- eller
tillvaron av sedlar på mindre belopp,
ty dessa äro alltid ägnade att uttränga
guldmyntet, vilket t. ex. är
anledningen till att de nordiska länderna
aldrig haft någon nämnvärd cirkulation
av guld. Då nu guldet försvunnit ur
rörelsen i nästan alla länder, är denna
sak jämförelsevis lätt ordnad, ty om
det blott förblir borta, inträder ju här
ingen förändring, och guldvärdet blir
därför icke här föremål för någon
rubbning.
1 fråga om guldtäckningens storlek
behövs däremot utan tvivel en i
någon mån likformig behandling inom
ett antal av de stoia länderna, och
närmast behövs det, att de över huvud
taget skola återinföra guldmyntfoten.
För närvarande råder den knappast
annorstädes än i Förenta staterna, och
följden härav äi% att guldets värde
fluktuerar starkt efter det amerikanska
penningväsendets växlingar, under
kriget nedåt och nu uppåt. Det är
därför en vida spridd uppfattning, att
guldmyntfoten icke i något land skall
återupptagas, förrän det kan ske på
grundval av en internationell
överenskommelse av ett flertal länder på en
gång. Här är ej platsen att närmare
pröva skälen för och emot denna
uppfattning. Det må blott sägas, att
faran dä är stor, att guldmyntfoten
över huvud ej på länge återkommer
och att det mänskliga godtycket där-
128
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
