Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vår utrikeshandel och dess läge efter kriget, av Bengt Ljungberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅR UTRIKESHANDEL^ OCH DESS LÄGE EFTER KRIGET
totalt utslagits, och vår export dit har sjunkit till en ren obetydlighet. Vid det
sistnämnda landet måste man dock knyta större förhoppningar, och planer
föreligga för närvarande för praktiskt samarbete mellan svensk ingenjörskraft
och serbiskt kapital. Serbiens ställning är gynnsam såtillvida, som det nyligen
fått låna av Amerika xoo miljoner dinarer, vilka uteslutande komma att
användas för olika former av byggnadsverksamhet.
En ny och intressant marknad erbjuder de s. k. karibiska länderna, d. v. s.
Centralamerika, Venezuela och Columbia. Där har tack vare svenskt
pionjärarbete och tillkomsten av tvenne direkta svenska linjer en lovande början
gjorts till ett direkt handelsutbyte. Det är framför allt cement och papper,
som där röna efterfrågan, men även svenska motorer, verktyg m. m. torde
där kunna räkna på en god framtida marknad.
Nederländska Indien är även intressant att nämna i detta sammanhang,
ty tack vare kriget hai även en nyorientering skett härvidlag och bragt vårt
land i mera direkt förbindelse med denna betydande marknad. Under det att
före kriget vår förnämsta export utgjordes av sådana stapelartiklar som
tändstickor och cement, som såldes utelsutande genom holländska företag, har
den senare tiden sett uppväxa svenska firmor på platsen, tack vare vilkas
initiativ även en rad andra industriartiklar nu kunna räkna på
regelbunden avsättning därute. Motorer, kullager, järnmanufaktur, verktygsstål,
kalcium, karbid, trätjära m. m. tillhöra dessa kategorier. Vår export, som
X913 utgjorde 3,6 miljoner kr., beräknas för 1921 hava uppgått till 9 miljoner
kr., och för innevarande år torde man förmodligen kunna räkna med
ytterligare en uppgång, då de lager, som länge tryckt ned denna marknad, nu
synas till största delen absorberade.
Organ för utrikeshandelns främjande.
Trots att det privata initiativet blir a och o inom all handelsverksamhet,
säger det sig självt, att staten, som för sin ekonomi har att till största delen
falla tillbaka på ett blomstrande näringsliv, har ett vitalt intresse att befrämja
utrikeshandelns utveckling. De stora industriländerna, framför allt England
och Amerika, gå i spetsen härvidlag, och det konsumerades stora summor
under kriget för att få till stånd en organisation hemma och ute, varigenom
viktiga underrättelser om marknadsläget i olika länder ofördröjligen kunde
komma landets industriidkare och exportörer tillgodo. Sedermera hava under
trycket av de försämrade konjukturerna dessa organisationer något inskränkts,
men ännu har den engelske och amerikanske exportören tillgång till ett utmärkt
rapportväsen, som sätter honom i gynnsam position gentemot sina konkurrenter.
Vart land med dess mindre resurser har naturligtvis ej råd att i samma
utsträckning hålla sig med dylika informationsorgan men de statliga åtgärderna
i detta hänseende kunna trots detta sägas hava varit av nytta för utvecklingen
av vår export. Efter den senaste omorganisationen av vår utrikesrepresentation
finnas numera handelsattachéer i Sydamerika, Ostasien, Holland, Nederländska
Indien, Frankrike och Spanien, och dess hava i allmänhet visat sig av värde,
när det gäller att införskaffa speciella upplysningar om marknadsförhållanden,
anställandet av agenter och dylikt, men ännu finnas stora områden, där vi äro
i saknad av handelsrepresentanter, som kunna verka för avsättning av svenska
varor. I vissa länder fylles denna brist dock på ett förträffligt sätt av våra
svenska handelskammare i utlandet, varav det för nävarande finnes fyra,
nämligen i Förenta Staterna, Australien, Frankrike och England, varjämte en
handelskommitté i Buenos Aires nyligen med framgång börjat sin verksamhet
för att sprida kunskap om och intresse för Sverige och svenska varor i Argentina.
Näringsidkarna själva hava emellertid i Sveriges Allmänna
Exportförening ett centralorgan för allt, som hänger ihop med export. Denna förening,
som även har egna ombud på de viktigare platserna i utlandet, står som den
förmedlande länken mellan köpare i utlandet och producenterna och
leverantörerna i Sverige. Den står i ständig kontakt även med vår officiella
utrikesrepresentation samt handelskammare och enskilda firmor i alla delar av
världen. Under sin 35-åriga tillvaro har dess .verksamhet otvivelaktigt varit av
största gagn för vår export, och det är endast att beklaga, att en liknande
organisation ej förefinnes på importens område, ty även importhandeln behöver
stimuleras och läggas efter delvis nya riktlinjer. Den som endast vill sälja
varor och ej köpa, har ingen utsikt att bliva populär, och skola vi nu bibehålla
den ställning, vi vunnit på marknader som exempelvis Spanien, Frankrike
och Italien för att endast nämna några exempel på länder, varifrån vår import
belöper sig till mycket mindre än vår export, så måste vi se till, att detta
180
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
