Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 194 —
Moder och systrar, som först med glad
förvåning betraktat den vackert arbetade
silfverpokalen, och hjelpt Birger att upp-
veckla pappersomslagen kring några blanka
dukater, hade nu endast öga för Birger,
som satte julklappen med missmod ifrån
sig på en byrå och sjelf — liksom hem-
sökt af en olycka — sjönk ned på en stol
"Den kom ändå!" — hviskade han knappt
hörbart.
Men modrens öra hörde hviskningen, och
fastän hon läste i sin sons känslor, frågade
hon dock så sakta och vänligt:
<Hvilken kom, min gosse?"
Belöningen, — förödrjukelsen"” — suckade
Birger.
De små julaftonsgästerna hejdade vid den
tunga sucken ett ögonblick sina lekar och
kastade nyfikna ögon på gruppen af deras
välgörare, deras vänner, men — de voro
vana vid att höra suckar — de fortsatte
på nytt sitt glam, såsom om ingenting före-
allit.
«Att inte Bruno, att inte mamsell Fanny
sökte afstyra den här skymfande gåfvan, den
kontanta Jiqviden för att jag endast lydde
naturens röst och sökte rädda en medmen-
niska! — Ger då min och min mors fattig-
dom dem rätt att behandla mig som om
jag saknade all grannlagenhet, al st olt-
het?" — Birger lutade sitt hufvud mot mo-
drens skuldra, der hon stod bredvid hans stol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
