Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—S$g98r—
"Sakta i trappan och sakta i porten, så
se de oss inte från lusthuset.”
<Hvilka ä då i lusthuset?” — frågade
Birger, som alltmera sökte reda sina dunkla
tankar.
"Gudsengeln vår och flickorna, vetja.”
> Birger höll på att ramla baklänges utför
trappan och skulle ha gjort det, om Ripa
ej fått armen kring hans lif. De satte sig
nu båda på en afsatts i uppgången till
öfre våningen, och Ripa berättade hviskande
om hela resan och om allt som passerat
deruppe 1 rummet.
"O, min Gud! — eit sådant örott och ett
sådant straf! — utbrast Birger och dolde
ansigtet i sina händer. — ”Min stackars,
stackars mor!”
”Vi ska” bada bort alltsammans!” — hvi-
skade Ripa — ”och sedan ska’ vi göra all-
ting godt igen.”
”Ja, ja! Så sannt det finns en Gud, som
leder vära öden!” — utropade Birger med
en röst, som gick ur djupet af hans ånger-
fulla hjerta.
”Nu ska” vi leda oss sjelfva utför trap-
pan” — replikerade Ripa.
lyst och försigtigt smögo de sig ut genom
porten och togo alla möjliga bakvägar ned till
Fyrisån; vi höllo på aut säga krokvägar, ty
Birger gjorde, trots Ripas säkra arm som
stöd, då och då en liten öfverhalning, åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
