Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 498
Birger fästade säkrare fast den lilla lin-
nean, som satt med ett par fina pappers-
remsor klistrad vid marginalen. Han tyckte
nästan, att han bläddrade i en ung qvinnas
själ, och han var rädd att på minsta sätt
oskära de rena bladen. Ännu hade han
dock icke fått minsta ledtråd för sina giss-
ningar. Uttrycket om konstens tempelpor-
tar kunde visserligen häntyda på en ung
artist, men i hvilken riktning? — Intres-
serad, läste han åter:
”Stackars liten jag, är jag då så vacker,
som man säger? Varför är detta min olycka?
Jag förstår det inte. Jag tycker att alla men-
niskor äro vackra, då de äro goda. Skjälfva
denne Lars, med sin breda mund, huru vän-
liga och då vackra äro inte hans himmels-
blåa ögon, men då han är för mycke” ny-
fiken, blir han ful. Om våra fel göra oss
fula, 0, vad jag då måste vara ful emel-
lanåt.
Så der ja! Det tycker jag om, ska det
vara storm och oväder, så bör det vara
med besked! — Hur havet rasar! Skum-
met stänker ända upp på berghällens topp
imellanåt. Ack, en sådan ståtlig, bländande
blixt! Jag kände att mina knän kröktes en
smula, och dundret rystar hela vår stuga.
Om igen! blixt på blixt! — År jag rädd? —
Ja, mycket; Men ej för döden. Att dö för |
en blixt, det är att dödas sf skaparens egen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
