Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tschandala: Första delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett fönster, som inte kunde göra konster och inte
förstod sig på sparris eller visste, när rågen
skulle sås; som ljög i hvart enda ord han sade,
som gick utklädd och bytte om skepnad två gånger om
dagen - här fanns mycket att gräfva i och mycket att
utransaka. Enär han från sitt tornfönster hade utsikt
öfver gården, trädgården och ägorna, och då hans
fönster dessutom lågo rakt ofvanför barones-sans,
hade han godt tillfälle att iakttaga och lyssna,
och eftersom det delvis hörde till hans uppdrag att
lära känna folkets tänkesätt, lugnade han lätt nog
sina samvetsbetänkligheter öfver att så där snoka i
deras hemligheter, i synnerhet som han aldrig ämnade
använda upptäckterna till annat än sitt eget nöje.
En förmiddagsstund i juni, då solen stod högt på
himlen och klockan kunde vara elfva, låg magister
Andreas i sitt tornfönster och rökte pipa. Det
hade varit en stormig natt nere hos baronessan, ty
förvaltaren hade sjungit, spelat och druckit till fram
på morgonen. Därefter hade det varit tyst ända tills
nu, det vill säga nere i våningen, men ingalunda ute
på bakgården. Hästarna stampade af svält i stallet
och beto i krubborna, kon bölade, getterna bräkte,
tupparne golo, kalkonerna skrockade och påfåglarna
skriade som besatta, och så hade de hållit på i sex
timmar, allt ifrån soluppgången.
Till sist öppnas ett fönster, och förvaltarens
svarta höns-tjufperuk sticker ut, och ett ögonblick
efteråt visar sig hans gula jacka nere på gården. Han
öppnar först en liten glugg för hönsen, som komma
sättande i vild fart och så ifriga att se solen, att
de fastna två och två i gluggen, hvarefter de eröfra
gödselhögen. Så komma ankorna rultande, skölja halsen
med en brun vätska, som har samlat sig i hjulspåren,
och öppna därefter belägringen af gödselhögen,
hvarifrån de drifva bort hönsen genom att bita dem
i stjärten. Påfåglarna åse en stund högfärdigt,
huru ankorna göra rent hus; så löpa de till storms
mot gödselhögen, viska ankorna om näbben med sina
långa stjärtfjädrar och nappa dem i nacken med sina
roöagelsnäbbar.
Då de eröfrat positionen uppe på högen, hissa de
sin flagg, vända de sig rundt om i triumf, smällande
med sina chokolad färgade undervingar, och stöta i
trumpet för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
