Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tschandala: Första delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251
utmana kalkonerna till tvekamp. Dessa låta icke vänta
på sig, och de två tupparna böja nacken tillbaka
mot ryggen, pumpa upp rödt blod i bröstkråset,
spänna ned vingarna som sköldar och springa upp på
den mjuka vallen. Men de ha svårt för att vända,
och de rikta sina angrepp från sidan med vingar och
sporrar, och när påfåglarna icke kunna hålla stånd,
lyfta de och flyga ett litet hopp, utan att dock
uppgifva gödselhögen.
Förvaltaren, som nu har släppt ut hästarna, tar
en piska, och med några välriktade klatschar på
kalkonernas halspåsar bringar han dem till lydnad.
Hästarna gå rundt omkring och nosa efter halmstrån,
utan att hitta något. Kon kommer ut och lägger sig
genast. Getterna gnaga på afträdesdörren, som är
hopspikad af obarkade bokribbor, och hela bakgården
är nu ett virrvarr af djur.
Förvaltaren tar en lie på nacken och går ut på
gärdena, och magistern kan se huru han hugger in på
den halfvuxna rågen tills han mejat af en liten stack,
som lassas på en kärra; Ivan, som kommit dit, hjälper
till med att köra in den på bakgården. Nu blir där
ett lifl Hästarne bitas och slåss, kon reser sig upp,
och getterna stå på bakbenen och rifva ned af kärran
så mycket de komma åt.
Under tiden går förvaltaren upp på afträdestaket med
ett fång grönt till kaninerna, hvarefter han lägger
sig på rvgg l solskenet med piskan i handen och
skickar små klatschar ned öfver hufvudena på djuren,
när de slåss alltför ilsket.
Så kommer baronessan ut i himmelsblå klädning, med
ett bärnstenshalsband om den bara halsen, träskor
på fötterna och bärande en diskbalja, i hvilken hon
skall mjölka. Hon är okammad och otvättad och kliar
sig emellanåt i hufvudet, som om hon hade kvistiga
tankar att reda ut. Kon sparkar och ger icke någon
mjölk, men mjölkas skall det ändå, och när baronessan
uttalar förvåning öfver att det inte blir något
af, svarar förvaltaren vresigt från sin liggplats,
att »kon visst är med kalf», och då kan den inte ge
mjölk. Baronessan undersöker ytligt förhållandet,
men kan inte komma till någon visshet. Så blir det
tyst igen på gården, och förvaltaren faller i sömn
på taket med piskan i hand.
Magistern, som hade den sofvande rakt under sig, kunde
nu betrakta hans ansikte, medan det icke var under en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
