Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tschandala: Andra delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3O6
kysst honom som en katt, och han hade vändt
sig bort, som om han var rädd för att inandas en
oren andedräkt.
Nästa morgon mötte han Magelone i trappan. Hon såg
likgiltigt på honom och han på henne, som om ingenting
händt.
Han var glad öfver att historien icke hade
efterlämnat något intryck, inga oroande minnen,
ingen längtan efter sakens förnyande, ingen ånger,
inga förebråelser.
Men på eftermiddagen kom Magelone igen och klappade
på magisterns dörr, som var låst.
Han öppnade den och bad henne för guds skull gå;
ty Jensen kunde fa veta något om saken, och då var
hon förlorad.
>Åh, det vet Jensen redan af», svarade flickan och
ville tränga sig in.
»Du kommer inte in! Min hustru skickar bud efter
polisen, och vi bli olyckliga», - sade magistern i
sitt bryderi, och ordet polis hade en förunderligt
hastig verkan, ity att flickan försvann.
På aftonen satt magistern till bords med sin familj,
och de hade lämnat dörrar och fönster öppna för att
fa godt af det sista kvällsljuset. Man åt under
tystnad, som man gör när man är tillsammans med
en sjuk, och endast då och då föll ett halfhögt
ord. Nerifrån trädgården hördes sång, musik och
skrål från baronessans sällskap, några personer,
som kommit på besök tidigt på morgonen och genast
hade satt sig till att dricka ända till middagen;
därefter hade de sorvit ett par timmar rundt omkring
bland buskarna och hade därefter på nytt börjat på
med samma vilda uppsluppenhet. Magistern hade från
sitt fönster sett de främmande och förundrat sig
öfver deras besynnerliga utseende. En herre, tjock
som ett hus, med röd näsa och blodsprängda ögon,
och i hans sällskap några damer, hvilka sågo ut som
skökor eller pantlånerskor. Emellertid hette det,
att det var en åkare med hustru och svägerska, gamla
vänner till baronessans föräldrar, som nu spekulerade
på att köpa egendomen.
På nytt hade magisterns misstro väckts angående
äktheten af baronessans börd och stånd; i
alla händelser måste en baron, som hade sådana
umgängesvänner som dessa per-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
