Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det finnes icke, skall man säga, något gemensamt och
allmängiltigt uttal. Hvarje landskap, ja i många trakter
hvarjé socken, hvarje by har sitt egendomliga sätt att
tala och borde altså kunna göra anspråk på ett eget
stafningssätt.
Denna invändning ligger nära till hands. Hon har
ock mångfaldiga gånger både hos oss och annanstädes
blifvit gjord emot bemödandet att lägga uttalet till grund
för stafningssättet. En närmare undersökning skall
emellertid visa, att det sålunda uttalade tviflet om möjligheten
af den uppstälda grundsatsens tillämpning är alldeles
ogrundadt. *
När man framställer den åsigten, att ett gemensamt,
allmängiltigt, bildadt uttal verkligen finnes, kan det
ingalunda blifva fråga om en sådan uttalets öfverensstämmelse,
som icke tilläte några skiftningar. Ty först och främst
gifves det en sida af språket, som vår skrift öfver hufvud
lemnar alldeles obetecknad, nämligen touen, hvilken bör
väl skiljas ifrån ljudet. På denna ton kunde folket i olika
landskap lätteligen skiljas, om de ock fullkomligt lika
uttalade de ljud, hvilka vi med våra bokstäfver utmärka.
Men för det andra får man icke ens vänta en fullkomlig
* I Tyskland, där synnerligen nnder de senaste årtiondena ett lifligt
meningsutbyte i hit hörande frågor egt rnm, har en af det fonetiska
stafniugssättets ypperste förkämpar, Rudolf von Raum er, besvarat
detta inkast i sin uppsats: ”Das Princip der dentschen
Rechtschrei-bung”, som utgör ett af de vigtigaste aktstyckena i den tyska
ratt-8tafhingsstriden. Vår bevisning stöder sig i åtskilliga delar vid hans.
Se R. v. Raumek: Gesammelte sprachwissenschaftliche Schriften.
Leipzig 1863. S. 118 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
