- Project Runeberg -  Om svensk rättstafning / 1. Om rättstafningens grunder. Med särskildt afseende på svenska språket /
8

(1870-1871) [MARC] Author: Artur Hazelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

enhet i ljudens frambringande. Hvarje människa har
nämligen sina egna talredskap lika väl som sin egen
ansigts-bildning. Lika litet som någonsin den ena
ansigtsbild-ningen till fullo liknar den andra, lika litet äro
talredskapen eller de inre delarna öfver hufvud hos olika
människor alldeles lika. Då nu ljudens frambringande beror
af talredskapens bildning, följer häraf, att äfven ljudens
frambringande aldrig kan hos tvänne människor vara
fullkomligt lika. Men dessa små skiljaktigheter och skiftningar
i ljudet äro sådana, att de icke ens i den noggrannaste
skrift skulle kunna uttryckas. Sedt ifrån ljudens sida
blifver altså förhållandet detta: hvarje ljud har en oändlig
mångfald af skiftningar, men alla dessa skiftningar räknar
man till ett och samma ljud, så länge de icke öfverskrida
en viss gräns och därigenom falla inom det närmast
liggande hufvudljudets område, i hvilket fall de måste
hänföras till detta.

Vi få sålunda icke vänta en likformighet, som
ute-slöte dessa hufvudljudens finare skiftningar. Alt, som i
uttalet är så obestämdt och sväfvande, att skriften lemnar
eller öfver hufvud måste lemna det utan uppmärksamhet,
hafva vi rätt att här icke taga i betraktande.

Sedan frågan, huru vida det verkligen finnes ett ifrån
de särskilda landskapsmålen afvikande, allmängiltigt, bildadt
uttal, hvilket såsom riktigt erkännes, blifvit bragt inom
de nyss angifna gränserna, kan det icke lida något tvifvel,
att hon måste jakande besvaras.

Sant är, att åtskilliga ord äfven af de bildade
uttalas helt olika, utan att den enes uttal kan anses sämre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:51:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ahosr/1/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free