Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den förelästa boken vore skrifven med det ena eller andra
stafningssättet. Och om vid uppläsningen en afvikelse
från det erkändt riktiga uttalet någon gång utan
föreläsarens skuld märktes, då ådagalade detta med säkerhet,
att man vid den nya ljudteckningen begått ett fel emot
sina egna grundsatser. *
Då nu språkets rätt icke kan kränkas genom försöket
Ätt fullkomna dess ljudteckning, inses lätt, att dylika
bemödanden ingalunda kunna betraktas såsom något
otillständigt. Snarare kan man med fog påstå, att de af
hvarje upplyst och för sitt modersmål nitälskande
språkforskare borde kännas såsom en oafvislig plikt.
Också hafva de språklärde hos alla odlade folk i äldre
och nyare tider utöfvat denna sin rätt i större eller mindre
omfång. Armenierne skrefvo först med grekiska
bok-stäfver, sedan bildade de en egen bokstafsrad med helt
andra tecken och i en annan ordning. De gamle nordboarne
Änvände först runskriften, men sedan lemnade de henne
och antogo i stället tillika med kristendomen den vida
lämpligare latinska i den form, som munkarne under
medeltiden infört, och som man stundom kallat den gotiska.
<3ch sådant har kunnat ske icke endast, då ett folk varit i
sin odlings barndom eller första ungdom, utan äfven sedan
det tillvunnit sig en literatur. Engelsmän och holländare
— för att icke tala om oss själfve — hafva långt efter
boktryckerikonstens uppfinning användt de nämda gotiska
bokstäfverna i tryck, men i en senare tid aflagt dem
och antagit den enklare form, i hvilken de nu få namn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
