Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af latinska. * Detta hvad angår omskapning af hela
1
ljudteckningen. Annu mycket oftare har man naturligtvis
gjort sig till godo sin rätt att i enskildheter ordnande
ingripa i användningen af de för hand varande tecknen.
Yi erinra om grekerne, som afskaffade den under namnet
koppa kända bokstafven, samt införde tecknen cp och
yr för att därigenom göra sin skrift alt mera svarande
mot hennes ändamål. Från en setoare tid erbjuda den
italienska och spanska rättstafningen, till hvilka vi längre
fram återkomma, prof på en ganska vidsträkt tillämpning
af rätten att vidtaga dylika ändringar i ett rådande
skrifsätt.
Men vi sade, att det gifves äfven ett annat slag af
ändringar vid ett stafningssätt, då man nämligen sätter andra
skrifttecken i de förut brukligas ställe icke för att
ända-målsenligare uttrycka samma ljud, utan för att genom den
nya formen angifva ett helt annat uttal än det, som af
den gamla antyddes.
Om i detta fall ordets nu varande riktiga uttal icke
af den vanliga formen utmärkes, men detta åter sker
genom den nya teckningen, då är denna så långt ifrån att
ingripa i språkets rätt, att språket just fordrar henne
för att icke genom ett förvändt stafningssätt vanställas.
Tänkom oss t. ex. den nu vanliga ordformen der\ Då e
är det antagna tecknet för e-ljudet, kan man altså
* Jfr R. Rask: Fors0g til en videnskabelig dansk Retskrivningslsere med
Hensyn til Stamsproget og Nabosproget (Tidsskrift for nordisk
Old-kyndighed. B. 1). Köbenhavn 1826. S. 9.
Om svensk rättstafning. J. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
