Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hafwa de gamle något i sina skrifter, som passar sig for
oss, så bibehålles det, icke därföre, att så af dem blifwit
brukat, ty blotta bruket emot skiäl giäller intet; utan för
den orsaken, att det än i dag kommer öfwerens och skickar
sig med ett rätt tal, efter hwilket skriften sig bör foga, det
må sedan wara brukat af förfäderna eller ej.” *
Likaså Ihre: ”Att uttalet framför någon annan
omständighet bör i akt tagas, är en sak, som icke kan dragas
\
i twifwel. Ty såsom orden äro en afbild af wåra tankar,
så äro bokstäfwerne afbilder af orden: ju närmare altså
målningen liknar thet hon skall föreställa, thess bättre gör
hon sin tjänst; och therföre hafwer thenna satsen sin
riktiga grund, att hwad örat hörer, bör ock ögat se. **
Från vår egen tid bör omnämnas den högt aktade
vetenskapsmannen Karl Jakob Sundevalls sträfvan för en
fullkomligare ljudteckning. Med ett mod, som vi äro
skyldige vår aktning, har han vågat trotsa gamla, fördomar och
sökt motarbeta ett felaktigt och orimligt skrifsätt. ***
Till dessa vitnesbörd må vi slutligen lägga ännu en
enda anmärkning.
Det är ett högst märkligt forhållande, att det
stafningssätt, som af alla europeiska antages vara det mest
fonetiska, nämligen det italienska, också nästan allmänt anses
* Hof: Anf. st. S. 64 o. f.
** J. Ihre: Utkast till föreläsningar öfwer swenska språket. Stockholm
1751. S. 29.
*** C. J. Sundevall: Svenska foglarna. Stockholm 1856. S. 163 o. f.
— Se för öfrigt hans afhandling Om phonetiska bokstäfver, införd i
Vetenskaps-akademiens handlingar. Ny följd. B. 1. Stockholm 1857.
S. 25 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
