Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men icke uttalade bokstäfverna segrat öfver traditionen och
börjat -låta sig höras för örat, liksom de visa sig för ögat.
”Sådan är denna berömda skrift”, yttrar Raoux,
”få-fängligt döpt till rättstafning; sådan är den djupsinniga
och lärda svartkonstbok, som lemnats oss i arf af de
grekisk-latinske fetischdyrkarne — af dem, som velat
ombilda ett lefvande språk med splittrorna af tvänne döda.
En sällsam irrgång i sanning, i hvilken man förvillar sig
ännu efter tjugu års sökande; ett underbart system, till
hvars inhemtande man förgäfves använder ett fjärdedels
århundrade! Det är åtminstone en hårsmon mindre
för-vändt än det man eger i Kina, där ett helt lif är af nöden
för att lära det allena.” *
Man kan lätt förstå, att i våra dagar ett sådant
tillstånd måste icke endast möta ogillande, utan ock framkalla
försök att finna botemedel för det onda. Félines, Erdans
och Raouxs arbeten i rent fonetiskt syfte hafva ock vunnit
erkännande, ehuru man till följd af det genomgripande
i deras förslag ej egnat dem mycken efterföljd.
Andre hafva sökt gå försigtigare till väga. Främst
ibland desse står Ambroise Firmin Didot, Franska
akademiens boktryckare, en man, utmärkt genom mångsidig och
grundlig filologisk lärdom, hvarföre man kallat honom en
värdig efterföljare till Robert och Henri Estienne, de båda
berömde parisiske boktryckarne på 1500-talet, ehuru hans
verksamhet i afseende på rättstafningen syftar till ett helt
annat mål än deras.
* É. Raoux: Orthographe rationnelle, ou écriture phonétique. Paris
1865. Se Didot: Anf. st. S. 355.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
