Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i strid emot uttalet formerna dulten, gedultig i stället för
de vanliga dulden, geduldig; o. s. v.
Att Grimra emellertid ingalunda var blind för vigten
af stafningssättets öfverensstämmelse med uttalet synes
redan däraf, att så många af hans ändringsförslag, på
samma gång de hafva stöd i etymologien, just äro sådana,
som kräfvas af den fouetiska grundsatsen. * Det bevisas
ytterligare af åtskilliga bestämda uttalanden, såsom då
han säger, att ”skriften, som gör sin fulla plikt, när hon
söker uttrycka alla verkliga ljud, kan man icke påbörda det
omöjliga att tillika framställa särskilda ords historia”;**
eller då han angående sättet för ords delning i stafvelser
säger det vara ett rent oförnuft att vilja skrifva eller tala
efter härledningen. *** Märkligt är ock, att då Grimm,
hufvudsakligen af hänsyn till härledningen, i vissa fall
sökt för det nyhögtyska ss införa tecknet fi, såsom i waRer,
meften för wasser, messen, och under mänga år följdriktigt
tillämpat detta i sitt stora grammatiska verk, återgick han
senare med manlig beslutsamhet till den vanliga teckningen,
geholfen, wenn sich, in der hauptsache, zu dem mittelhochdeutschen
brauch zuriickkehren liefse, wodurch auch die scheidewand zwischen
gegenwart nnd vorzeit weggerissen und das lebendige studium unsers
alterthums unsäglich gefördert wurde.” Zeitschr. fur deutsche
phi-lologie. B. 1. 1869. S. 227.
* Bevis härför kunna ses sid. 109.
** J. Grimm : Uber das pedantische in der deutschen sprache. Se hans
Kleinere schrifteu. B. 1. Berlin 1864. S. 350. — Vi meddela äfven
hans yttrande samma st., sid. 348: ”vor mehr als 800 jahreu–
war es besser um die deutsche schreibung bestelit und auf das genaue
bezeichnen unsrer laute wurde damals grosze sorgfalt gewendet.”
*** I ett bref till Michaelis om dennes förslag till förenkling af det
tyska stafningssättet. Se Zeitschr. fur Stenogr. und Orthogr. Jarg. 10.
1862. S. 63.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
