- Project Runeberg -  Om svensk rättstafning / 1. Om rättstafningens grunder. Med särskildt afseende på svenska språket /
95

(1870-1871) [MARC] Author: Artur Hazelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vikande från den fordom brukliga, äfven våra
efterkommande i enlighet med sina förnämste ledare på literaturens
område skrifva på annat sätt än vi?

De, som i våra dagar så väl som i forna tider kämpat
för brukets rätt att gälla såsom rättstafningens lag, hafva
i allmänhet gjort det med den föreställningen, att man i
deras tid ändtligen hunnit en punkt, där någon utveckling
icke vidare bör komma i fråga — att en enhet blifvit
vunnen, som icke på några vilkor får rubbas. Svenska
akademien har gifvit ett uttryck åt denna uppfattning, då
hon om det svenska stafningssättet, sådant det var i början
af detta århundrade, yttrade: ”Ett företag, som troligen
aldrig skulle lyckas, vore att nu mera vilja införa nyheter
i stafningen, hvilken regelbundenhet som också derigenom
kunde vinnas”; samt vidare: ”Sedan ett Språk hunnit till
den grad af odling, som vårt redan äger, gifves blott ett
enda medel till framgång i orthographiska reglor; det är
deras fullkomliga öfverensstämmelse med det allmänna
bruket”; och ändtligen i de framstälda fordringarna att
”aldrig afvika från Stafningens fullkomligt allmänna
öfver-ensstämmelser”, och att ”aldrig, i kraft af någon grund
eller regel, påtruga Språket i något ord, ännu mindre i
flera, en fullkomlig nystafning.” *

Enligt denna åsigt bör sålunda det allmänt rådande
stafningssättet en gång för alla fastställas såsom ett
rättesnöre, från hvilket aldrig någon afvikelse får ske. Detta
är nu alldeles det samma, som den etymologiska
grundsatsen i sin praktiska tillämpning åsyftar. Men att ett

* (Leopold:) Afhandl. om svenska stafsättet. Anf. st. S. 1 och 7.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:51:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ahosr/1/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free