Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
likväl ej förflyta, innan akademien måste gifva sitt
högtidliga godkännande åt dessa helgerånande chrétien och roi.
I företalet till akademiens ordbok, hvilket äfven är
af Regniers hand, säges, att akademien hållit fast vid den
ibland alt lärdt och vittert folk antagna stafningen, emedan
denna antyder ordens ursprung. ”Hon har därföre trott sig
icke böra erkänna enskilde personers och i synnerhet
åt-skillige boktryckares företag att utesluta en del bokstäfver, i
hvilkas ställe de infört vissa af dem uppfunna tecken.” * —
”Det är bruket”, heter det strax nedanföre, ”som gjort om
intet de olika försök att ändra stafningssättet, hvilka under
mer än hundra femtio år blifvit gjorda af flere enskilde,
som skapat regler, dem ingen velat följa.” ** Många af
dessa förslag har dock akademien senare själf godkänt:
i den tredje upplagan af sin ordbok ändrade hon, såsom
vi ofvan sågo, nära fem tusen ords skrifsätt, och i en
stor del af dessa infördes aksenter.
De, som för det närvarande i Frankrike föra ett mera
ljudtroget stafningssätts talan, hafva naturligen ett kraftigt
stöd för sina yrkanden i Franska akademiens olika sätt
att teckna orden under olika tider.
Yi vända oss till Tyskland.
Lemnande å sido äldre skeden i det tyska
skriftspråkets utveckling uppehålla vi oss här endast vid senare
tiders rörelser.
Det nu allmännast gällande stafningssättet hvilar
närmast på de bestämmelser, som blifvit uppstälda af sjuttonde
* Nämligen aksenterna.
** Le dictionnaire de 1’Académie francjoise. Paris MDCLXXXXIV.
Pre-face. S. (5).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
