- Project Runeberg -  Om svensk rättstafning / 1. Om rättstafningens grunder. Med särskildt afseende på svenska språket /
119

(1870-1871) [MARC] Author: Artur Hazelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

temligen hårdt, blifwer här igenom mycket hårdare,
sträfware och gröfre, med ett ganska obehageligit och stygt
liud.” * — Nu har i ofvan anförda och dylika ord icke
endast ch fått gifva vika,för ck, utan äfven detta senare
lemnat rum för det enkla k.

Ännu ett exempel må meddelas. Den såsom skald
och granskare af vittra arbeten utmärkte Bergklint skref
en ”satyr” öfver svenska språket, i hvilken han med
rättmätig harm agade oseden att i vårt modersmål utan behof
införa främmande ord. ”Men”, säger han gäckande,

— ”at ej någon må oss därför kunna skylla,

At vi med stulit guld vårt armod tänkt förgylla;

Bör alt, hvad vi til läns af andra kunne få,

Med bokstafvering strax til sin förvandling gå.”

Och såsom bevis på de förvända följderna anförer han:

”Praktiker vinnas då i ställe för Practiquer,

Ok ha vi nu Critique, så få vi då Kritiker:

Collats ok Gästebud förvandlas til kalas” o. s. v. **

I den 1837 utgifna upplagan af Bergklints vittra skrifter
har utgifvaren emellertid funnit sig föranlåten att taga
både Kritiken och åtskilliga andra former, öfver hvilka
Bergklint svängt satirens gissel, till godo — och visserligen
icke till någon förlust för författaren.

Trots dessa och dylika anlopp emot hvarje förnuftigt
ändringsförsök hann icke ett århundrade förflyta, innan
stafningssättet i flere delar var nästan omskapadt. Man
behöfver, för att därom öfvertygas, endast sammanställa
Svedbergs eller Hjärnes skrifsätt med det i början af

* Swedberg: Schibboleth. S. 5. - (Hiäbne:) Anf. st. S. 35.

** Öfningar af sälskapet Vitterlek. D. 3. Stockholm 1763. S. 108.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:51:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ahosr/1/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free