Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
detta århundrade rådande, och man skall finna icke
oväsentliga skiljaktigheter.
Med tanken riktad på dessa från vårt eget
moders-mål lånade bevis, hvilka lätteligen kunnat mångfaldigas,
fråga vi oss slutligen, hvilka lärdomar man af denna det
allmänna brukets omskiftning hemtade, då man i slutet af
förra och början af detta århundrade sökte framställa
grunderna för vårt svenska stafningssätt.
Det synes, som borde man med de nämda förhållandena
för ögonen hafva funnit det vanskliga i att söka binda en
kommande tid vid ett en gång antaget stafningssätt. Man
borde af de gamles tillitsfulla och likväl så snart krossade
förhoppningar hafva låtit varna sig, att ej för hastigt döma
öfver en på förnuftiga grunder föreslagen ändring i en
rådande skrifsed, och hemtat den lärdom, att rättstafningens
högsta grundsats måste vara en annan än det en gång
antagna bruket. Men mången såg med seende ögon intet.
Den skrifsed, som nu herskande trädde i den gamlas ställe,
blef for den nya tidens återhållande män lika helig och
okränkbar som den ett antal år förut rådande varit för
Hjärne.
”Förrst är bruket högste lagen i alla skrifsätt”, säger
Botin, ”fölljackteligen äfven i det Svenska. Då bruket
är allmänt, måste alla andra skäl vika. Att någre få
skrifva olika med bruket, antingen af okunnighet eller
eget tilltag, störer ej brukets allmänhet.” * Och Svenska
akademien i sin afhandling om svenska stafsättet utlåter
* (A. af Botin:) Svenska språket i tnl och skrift. Upl. 2. Stockholm
1792. S. 35 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
