- Project Runeberg -  Om svensk rättstafning / 1. Om rättstafningens grunder. Med särskildt afseende på svenska språket /
133

(1870-1871) [MARC] Author: Artur Hazelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

komma sig till last, men som, annat oberäknadt, gör vårt
språk främmande för utländingen”, samt att det
”uppenbarligen innehåller både en origtighet och en onödighet”:
men en annan gång med all ifver uppträda till dess
försvar emot dem, som dristat omfatta den af honom själf
med så starkt eftertryck uttalade åsigten, samt förklara,
att det ”som ljudskrifning är oskadligt”; att det icke ”föder
någon (!) olägenhet, så länge bruket förblifver allmänt”; att

vi genom en ändring härutinnan ”skulle utan nytta(!) ålägga
oss nya mödor”; att en sådan ändring nu mera, sedan fv
”blifvit inför de lärda kretsarne utomlands allt mera kändt
till sin rätta art och såsom karakteristiskt för vår skrifning,
skulle mera förvilla än upplysa utländingen”; ja att det
för närvarande kan vara oss ”nyttigt” såsom en ”fana
för dem, som nitälska för Svenska bruk och traditioner”.*
O. s. v.

Yi tvifla högeligen, att den ärade, eljest i så många
afseenden högt förtjente författare, hvars ord vi här ansett
oss böra meddela, skall finna månge, som ur vetenskapens
st/npnnkt vilja ställa sig under en fana, så barbarisk och
genomväfd af motsägelser. En hvar, som i dessa frågor
allvarligt söker bilda sig en bestämd öfvertygelse och icke
längre vill lik en rö drifvas hit och dit af vädret, skall
snart finna, att han har af nöden andra lystringsord än
barbarismer eller ens ”oegentligheter”. En fastare
ståndpunkt måste han söka, och klarare måste han fatta målet
i sigte.

* Rydqvist: Den histor. språkforskn. S. 10. — Sv. språk. lag. B. 4.

S. 500 o. f. (Ljudlag, och skriflag. S. 105 o. f.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:51:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ahosr/1/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free