Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
e såsom tecken för a-ljudet.
I vårt nu varande skrifbruk herskar, såsom en hvar
vet, mycken oreda i ä-ljudets teckning. Vid sidan af här
skrifves sålunda der, ehuru a-ljudet i dem båda är lika
tydligt och bokstafven ä från härledningens synpunkt är
långt mera rättmätig i det senare ordet än i det förra;
vid sidan af fjärd ser man* fjerde, och på samma sätt
värn och jern, äma och gerna, färg och berg, o. s. v. Ja
icke sällan äro äfven våra bäste författare så tveksamme
härutinnan, att de i samma arbete teckna ä-ljudet i ett
och samma ord ömsevis med ä och e, såsom fjäll och
fjell, fjättrar och fj ettrar, märg och mer g, tvärt om och
tvert om, och andra — ett påstående, för hvilket, om så
tarfvades, flerfaldiga bevis kunde anföras.
För att finna en lämplig utväg ur all denna villervalla
bör man känna, huru man en gång råkat in i henne, och
vi skola därföre kasta en blick på denna frågas ställning
i äldre skeden af vårt modersmåls utveckling. Då
emellertid den fornisländska eller fornnorska munarten af det
fornnordiska språket har att uppvisa äldre handskrifter
än fornsvenskan, då dessa därjämte med hänsyn till
rätt-stafningen äro vida »mindre sväfvande än de fornsvenska
samt tyckas vitna om ett i flere delar fastare ljudsystem,
skola vi först se till, hvilka upplysningar ifrån dem kunna
hemtas med hänsyn till a-ljudet och dess teckning, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
