- Project Runeberg -  Om svensk rättstafning / 2. Redogörelse för Nordiska rättstafningsmötets förslag till ändringar i stafningssättet jemte berättelse om mötet /
24

(1870-1871) [MARC] Author: Artur Hazelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vi hafva vid ett föregående tillfälle* omnämt Rasks
yttrande, att bristen på kunskap om fornspråket gjort det
för akademien omöjligt att förstå orsaken till att för
ä-ljudet kommit att användas tvänne tecken. ”Grunden
därtill undersökes”, säger han, ”i akademiens bok på fjorton
sidor, men blifver naturligtvis ingen ting mindre än funnen

–. Därnäst offras andra tjugu sju sidor till användningen

af det alldeles felaktiga utslaget af denna fruktlösa
undersökning.” ** Akademien — eller egentligen Leopold — hade
ledt sig till den slutsatsen, att ”första upprinnelsen till
de nu befintliga dubbla tecknen af å och ä” var den, ”att
i många ord, i hvilka o nu ljuder å, och e nu ljuder som
ä, desse vokaler verkeligen ifrån begynnelsen ägt deras
egna och slutna ljud af e och omega, fastän ett lindrigare
uttal sedermera öppnat dem till ä eller omikron.” ***
Onekligt är ock, att’, hvad särskildt det korta ä-ljudet
angår, detta i åtskilliga fall kan sägas hafva uppkommit
ur ett äldre e—ljud; i fråga åter om den egentliga orsaken
till de dubbla tecknens användning hänvisa vi läsaren till
vår föregående framställning.

Detta om akademiens åsigt angående förvecklingens
upprinnelse. Nu till hennes förslag att lösa den samma.

I sina allmänna anmärkningar om bruket af e i stället
för ä erkänner akademien, att hennes lära om
stafbyggnads-grunden f i det hela här har dels ringa, dels ingen tillämp-

* Hazelius: Anf. st. S. 127.

** Rask: Anf. st. S. 102.

*** (C. G. Leopold:) Afhancfting om svenska stafsättet. Se Svenska
Akademiens Handlingar Ifrån Ar 1796. D. 1. Stockholm 1801. S. 112.
i Med uttrycket ”stafbyggnad”, som akademien själf antog kunna
”medföra något mörker”, förstod hon ”stafvelsens natur och beskaffenhet” —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:51:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ahosr/2/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free