- Project Runeberg -  Om svensk rättstafning / 2. Redogörelse för Nordiska rättstafningsmötets förslag till ändringar i stafningssättet jemte berättelse om mötet /
30

(1870-1871) [MARC] Author: Artur Hazelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

enär nndantagen i detta fall blifva flere än de, som följa
regeln”. *

„ Sådan är nu den ”fasthet i systemet i fråga om e
och a\ ** som Svenska akademien lyckats gifva: tvänne
alldeles motsattaQ.) regler, båda stödjande sig på Svenska
akademiens vitnesbörd, *** den ena med omkring två hundra,
den andra med närmare fyra hundra undantag.

Svenska akademien , och de på hennes framställning
stödda rättstafningslärorna måste ock anses i hög grad
hafva medverkat till det beklagliga missförhållandet, att
vid den allmänna undervisningen och därigenom äfven i
det vårdade talet det korta e-ljudet mer och mer kommit
att sammanblandas med det korta b-ljudet. Svenska
akademien förklarade, att ”hvarest e står såsom kort vokal i
stafbyggnaden, kan det nästan alltid med trygghet uttalas
a\ t hvilket långt ifrån är eller bör vara förhållandet; och
flere rättstafningsläror upptaga till prof på kort a-ljud
sådana ord som besk, fresta; tenn, grensle och andra, i hvilka
tvifvels utan 0-ljud och icke ä-ljud bör höras, hvarjämte
de oftast ängifva, att i korta mellanstafvelser och
slut-stafvelser, såsom i himmel, dagm, fader, aderton, höres
rent a-ljud. ff Alt detta har bidragit att utbreda falska

* Så hos D. A. Sundén: Svensk Språklära för Folkskolelärare-Seminarier
och Folkskolor. Westerås 1870. S. • 14. — Likaledes hos C. J.
Meijekberg: Svensk bokstafslära. Göteborg 1857. S. 11, första noten.

** Jfr Rydqvist : Anf. st. B. 4. S. 509. (Ljudlag. S. 113.)

*** Man erinre sig, att Almqvists rättstafningslära af Svenska akademien
erhållit det vitsordet, att hon är ”stödd på riktiga grunder”.

•J* Jfr (Leopold:) Anf. st. S. 130 o. f. — Se ock sid. 128.

1 detta senare fall är akademien så till vida oskyldig, som hon i
likhet jned Aurivilliu8 och Hof bestrider, att i sådana obptonade stafvel-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:51:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ahosr/2/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free