Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
praktisk synpunkt vore det ej synnerligen farligt att
använda e för både e- och a-ljud? För att rätt tydligt
framhålla följden af en sådan grundsats må här nedan några
prof meddelas. Läsaren aktgifve noga på den i nästan
samtliga dessa ord ännu afgjorda skilnaden i uttal, som
genom allas teckning med e helt och hållet skulle skymmas
for ögat och säkerligen därigenom äfven småningom grumlas
för örat.
ref af rifva — räf skeppa af skepp — skäppa
kved — kväd bredd — brädd
sed — säd ’ redd — rädd
meta — mäta ett — ätt
veta — väta ledt af leda — lätt
hel — häl sett af se — sätt
helar af hela — hälar af häl spett — spädt
ler — lär ( tett af te — tätt
ter — tär hemma af hem — hämma
lera — lära en — än
herdar af herde — härdar, ende af en ände.
O. s. v.
Vore det väl likgiltigt, om häl tecknades såsom hel,
bär såsom ber, lära såsom lera, än såsom en, o. s. v.?
Vore det likgiltigt, om det vårdade talet tilläte en mer
eller mindre regellös användning af e- eller a-ljud i ref\
sed, veta, nesa, snedt, vett, eld, hvem, slem och många
andra? — ty detta kan man naturligtvis frukta, då de
synliga råmärkena mellan de båda ljuden genom ett och
samma teckens användning borttagas. Oss synes, som
borde man i fråga om utbyte af ä mot e med fog kunna
Om svensk rättstafning. 2. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
