Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vitnar ock Rydqvist, då han såsom riktiga fornsvenska
former upptager* exempelvis fiarpi, jicérpi (fjärde);
hiami, hioerni (hjärna); iarn, icern; stiala, sticela (staela);
stiama, sticema; bialki, bicelki; diarv er, dicerver; fiall, ficell;
hialmber, hicelmber; hialpa, hioelpa; hiarla, hicerta; iamn,
ioemn; o. s. v. Om man nu medgifver, att dessa ord under
vår medeltid. uttalades med ä-ljud,.samt att detta å-ljud
är historiskt rättmätigt såsom uppsprunget ur den vanliga
öfvergången ifrån a-ljud till ä-ljud, så är det i sanning
obegripligt, att man icke inser, att ä-ljudets tecken — nu
ä — här kräfves ifrån härledningens synpunkt. Det är
nämligen icke tecknen såsom sådana? hvilka fér etymologien
äro af vigt, utan tecknen såsom en antydan om ordens
.ljud. ** Hade* ä-ljudets egentliga tecken fortfarande varit
e, då hade detta här varit berättigadt, lika väl som
det då varit det samma i exempelvis bera, drepa, venda
o. s. v. Men nu är detta icke förhållandet, och om
forn-norskan i en del af de nämda orden har e, så bör detta
icke i minsta måtto hindra oss att i motsvarande fall
använda ä. Äfven här har Rydqvist invecklat sig i en
oförsonlig motsägelse, då han låter oss veta, att härledningen
talar till förmon för e i järn, stjärna, hjälm, hjälpa,
jämn. *** Han har nämligen förut om alldeles samma och
flere dylika ord uttryckligen förklarat, att man i dem har
”för skrifningen med e trott sig finna en grund i
staf-byggnaden; men i Sjelfva verket gifves ingen (!) annan
grund än bruket under en längre tid, och de flesta af
* Rydqvist: Anf. st. B. 3. (Ordbok.) Stockholm 1863.
** Jfr Hazelius: Anf. st. S. 27. * •
*** Rydqvist: Anf. st. B. 4. S. 478 o. f. (Ljudlag. S. 83.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
