- Project Runeberg -  Om svensk rättstafning / 2. Redogörelse för Nordiska rättstafningsmötets förslag till ändringar i stafningssättet jemte berättelse om mötet /
45

(1870-1871) [MARC] Author: Artur Hazelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Stockholmskan, verkligen låter något bräkande”, och att’

”infödingen i hnfvudstaden har svårt, ofta omöjligt,- att

uttala rent g”, * då bör i detta fall éj för stor vigt till-

__ ft

mätas stockholmarens uttal. Äfven de bildade i landets

öfriga de,lar hafva sitt ord att säga i fråga om det rätta
uttalets bestämmande, hvarjämte vi- erinra om det medel,
som i tvifvelaktiga fall bör tillgripas, att nämligen på
etymologisk väg söka finna det riktiga ljudet; och ju
större förvirringen är i de bildades uttal, dess angelägnare
är det att på denna väg söka utreda förhållandet, på det
en hvar må veta, hvad han härutinnan har att anse
såsom rätt eller icke.’

Att i vissa landskapsmål ”icke sällan tydligt höres e
till och med der vi skrifva ä, än oftare der vi skrifva e,
t. ex. Dal. jenn eller enn (jern), jenne (hjerne)”, ** har
icke större betydelse i förhållande till det allmänna
uttalet än den likartade företeelsen vid många andra ljud,
som tillhöra det vårdade talet. Då man t. ex. berättar
oss, att ”på sina ställen i Östergötland, flerstädes på
Gottland och ganska allmänt i det till Nor^e gränsande
Yermland i stället för slutande a brukas e eller ock ett
mellan a och ä sväfvande ljud” *** — görä, kallä (eller
göre, kalle) för göra, kalla o. s. v. — så är detta icke
egnadt att på minsta vis rubba förtroendet till riksspråkets
uttal i denna del, och sammaledes i otaliga andra fall.

Då författaren till Svenska språkets lagar med
synbart välbehag omtalar, huru en anonym insändare i en

* Jfr Rydqvist: Anf. st. B. 4. S. 479 o. f. (Ljudlag. S. 84.)

**.Jfr Rydqvist: Anf. st. B. 4. S. 479. (Ljudlag. S. 84.)

*** Jfr Rydqvist: Anf. st. B. 4. S. 194. (Ljudlag. S. 4.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:51:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ahosr/2/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free