Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Hur skall eller skrifvas? Månne ällär? — Bör man
skrifva adärton?’*
Ekholm, som i medlet af förra århundradet, kämpade
mot Hofs förslag att gifva större utsträckning åt d såsom
tecken för d-ljudet, , sökte göra detta förslag på samma
gång förhatligt och löjligt genom att tillämpa det på
sådana fall, i hvilka Hof ingalunda ville, att det skulle
användas — på tonlösa mellanstafvelser och slutstafvelser.
Troende sig slå sin motståndare med ett förkrossande
vapen framhöll han såsom nödvändiga följder af dennes
grundsatser formerna ällär, bokän o. s. v., ** och samma
tillvägagående återfinner man ofta nog, hos motståndarne
till det förslag; hvarom här är fråga. Då ofvannämda
spörsmål nu framställes af en vetenskapsman, som själf i
oförtydbara ord förklarat, att i sådana obetonade
stafvel-ser icke. höres d-ljud, utan ett ljud, ”sväfvande mellan
e och d, ett slags mellanljud”, såsom i bordet, himmel,
vatten, faller, ”aderton”(\)*** o. s. v., så måste han
uteslutande stödja sig på den förutsättningen, att mötet och
* Jfr Rydqvist : Anf. st. B. 4. S. 477. (Ljudlag. S. 81.)
** E. Ekholm: Det rätta skrifsättet i vissa ord. Stokkholm 1758. S. 4.
* — E. E(kholm): Kritiska ok historiska handlingar, rörande svenska
historien ok språket. Sami. 2. Stokkholm 1760. S. 121, 107 o. f. —
Jfr (S. Hof): Anmärkningar Öfwer Twänne af Trycket utgifne Skrifter,
Angående Swänska Skrif- Och Stafnings-sättet. Stockholm 1760. S. 28.
Mot den af Ekholm framhållna teckningen äft&r, äll&r, bolc&n, bökk&r
anmärker Hof uttryckligen: ”en sådan skrifart fordras icke
nöd-wändigt af mina reglor, om hwilka H. Notarien icke welat giöra dig
underrättad, innan han dem förkastar” — ett yttrande, som icke torde
träffa Ekholm allena.
*** Rydqvist: Anf. st. B. 4. S. 197. (Ljudlag. S. 7.) — På ett annat
ställe talar han om det ”halfva e-ljud”, som förekommer i fader,
vatten, aderton. Anf. st. B. 4. S. 106.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
