Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nå väl! Detta bevisar uppenbarligen, att han inéåg
den stors* vigten af att samma ljud alltid tecknas på
samma sätt, hvilket just är ett af de mål, som vi för oss
uppställa. Om åter Silverstolpes förslag var praktiskt,
det är en annan fråga.
%
”d har numera ingen afgjord rättighet till välde, utom.
i ord, der öfvergångs-ljudet är för en hvar begripligt.” *
Således skulle d hafva afgjord rätt till välde i nämna
(af namn), men icke i hämna; i händer (af hand), men
icke i vänder; i värma (af varm), men icke i närma; i
vänja (af van)t men icke i tänja o. s. v.: hvadan man
kunde skrifva hemna vid sidan af nämna, vender vid sidan
af händer, och sammalunda nerma och värma, tenja och
vänja o. s. v. ä skulle icke hafva afgjord rätt till välde
i nästa, klämma, smärta, häpna, jäfva, kläder± näsa, lära
och otaliga andra, i hvilka det nu förekommer, ty antingen
är i dem d icke äfvergångsljud, eller ock är det såsom
sådant ”icke för en hvar begripligt”. De kunde därföre
tecknas nesta, klemma, smerta, hepna, jefva, kleder, nesa,
lera, Oaktadt man fortfore att skrifva fästa, dämma, svärta,
väpna, gräfva, städer och andra af fast, dam, svart
o. s. v. — Ar nu detta den riktning, i, hvilken vi skola
gå? Skulle detta bidraga till den ”beundransvärda
ordningen* i vår rättstafning” ? Detta, om något, vore väl
ett ”obevekligt etymologiserande utan blick för tidernas
förändrade fordringar”! **
* Jfr Rydqvist: Anf. st. B. 4. S. 430. (Ljudlag. S. 85.)
** Jfr Rydqvist: Anf. st. B. 4. S. 519 och 483. (Ljudlag. S. 124
och 87.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
