Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
raå för vår närvarande uppgift vara nog att veta, att det
ljud, som af dem sålunda. utmärktes, hos oss i många
fall blifvit, hvad vi pläga kalla å-ljud.
Tecknet å brukas altså af oss för att uttrycka
å-ljud. Men nu säga våra rättstafningsläror, att detta ljud
i vissa fall bör skrifvas med o. Om orsaken till detta
förhållande må följande anmärkas.
Sådana ord, hvilka nu, enligt hvad man uppgifver,
hafva ”å-ljudet tecknadt med o\ såsom so/va, rodna, son,
konung, hoppa, lott, komma, sommar, korp och
mångfaldiga andra, skrefvos i fornsvenskan i allmänhet med u
eller o, och i fornnorskan vanligen med o, mera sällan
med tr. Sålunda i fornsvenskan sova, rudhna och rodhna,
sun och son, kununger och konunger, huppa och hoppa,
luter och loter, kuma och koma, sumar och somar, korper ;*
och i fornnorskan sofa, ro*6na, sunr och sonr eller sun
och son, konungr, hoppa, hlutr, koma, surnar, korpr. Huru
detta o fordomdags uttalats, har vetenskapen ej till fullo
uppdagat, men det synes dock temligen säkert, att det ej
utmärkt ofvan omförmälda å-ljud. För ett dylikt antagande
talar på det kraftigaste den omständigheten, att det ljud,
hvilket nu i våra bygder motsvarar det, som i äldre tider
med detta o återgafs, afgjordt är ifrån nämda å-ljud
skiljaktigt. Att sådant måste vara ett mörkt tal för en stor
del af vår tids bildade är förklarligt, då deras
uppmärksamhet kanske aldrig blifvit fäst på detta förhållande, ty
flertalet af de undervisningsböcker i svensk rättstafning,
* Man jämföre nysvenskans tjugu vid sidan af tjog; hug, upp vid sidan
af hog, opp; o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
