Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förkastas såsom tecken för v-ljudet, förtjenar fv i ännu
högre grad samma öde.
Vi hafva redan sett, att åtskillige framstående svenske
språkforskare höjt sin röst emot användning af f för
v-Ijudet. Motståndet emot fv har, såsom naturligt är, varit
ännu starkare. Frågans vigt och nödvändigheten att å
nyo med allvar upptaga kampen torde göra det lämpligt
att äfven här erinra om de fälda domsluten.
Auriyillius uttalade sig kraftigt emot teckningen fv,
såsom stridande mot uttalet och utan all nödvändighet
uttryckande ett ljud genom två tecken. *
En försvarare fann detta teckningssätt däremot i
Lagerlöf, hvilken menade, att v emellan två själfljud tarfvade
ett stöd för att binda dess ljud. ** Olivekrantz åter, hvars
.* ”Hic mihi’ (salvo tamen aliorum judicio) vulgaris lmgvae nostrae
scriptura non per omnia recte se habere videtur, qvaténus vel a nativa
literarum pronunciatione recedit, et consonantes, tam sono, qvam ipsa
’scriptura distinctas, confundit, vel absqve necessitate sonum in
pronunciatione receptum per duas consonas exprimit, qvi per unam multo
melius ac commodius exprimi posset ac deberet.–Qvod majores
nostri optime attendisse videntur, cum ejusmodi voces per solum w
scriberent, ut ex legibus Sveogothicis vetustis videre est. Ita nempe ibi
scribitur hatoa, giwa, riwcT, bliwa, kräwer etc.” — Man jämföre ock
bans yttrande strax nedanföre om teckningen hofar, skrufar, jämförd
med howar, skruwar: ”quoniam optima et commodissima est scriptura,
quse ip8am prouunciationem linguse exprimit, et ad id adhibet literäs
illas, qnae cum ipsa pronunciatione optime consonant, istarum autem
vocum pronunciatio melius per w, quam per /, exprimatur: ideo illam
scripturam vocum istarum, quse illas per w exprimit, potius
am-plectendam existimamus.*’ Aurivillius: AnE st. S. 71 o. f., 74.
Se äfven sid. 122 o. f.
** ”Nimirum w consonans inter duas vocales posita, in nostra liugua et
adfinibug dialectis, indiget aliquo fulcro, quod sonum ejus dirigat ac
figat; alioquin ejus est naturae, ut facile diffluat ac solvatnr in
vo-calem.” Lagerlööf: Anf. st. S. 99 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
