Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvilka svårigheter skulle icke möta så väl vid de många
tecknens tolkning som vid deras rätta användning!
Till försvar för q åberopar man andra folks föredöme.
”qv eller qu har det stora företrädet att vara af hela den
bildade verlden kändt, och att vara brukadt icke allenast
i Latin och de Romaniska språken, men ock i Engelska
och Tyska.” *
Hade man sagt, att ett missbruk är så mycket svårare
att utrota, ju större titbredning det har, då hade därom
intet varit att säga. Men att det oförnuftiga — här
tvänne olika teckens användning för &-ljudet — genom
sin större utbredning har ett ”stort företräde” framför
det förnuftiga, och att det förras större utbredning bör
göra om intet hvarje tanke på det senare, detta lär icke
vara alldeles säkert. Med det dåliga, hvars undanrödjande
synes möta oöfvervinneliga hinder, låter man sig nöja,
åtminstone tills vidare. Men liknöjdt och illa handlar den,
som låter det onda frodas, då han dock har i sin makt
att kväfva det.
Förkasta vi q, komma vi för öfrigt, såsom äfven
Rydqvist naturligtvis måst medgifva, ej att stå allena. **
Åtskilliga gamla folk, som lånade romarnes bokstafsskritt,
upptogo ej qf utan använde c öfveralt, där Ä:—1 jud skulle
uttryckas. Så antogs det aldrig af kymrerne, som under
romarnes långa herradöme i Britannien lånade så mycket
af det latinska språket. Ånnu större uppmärksamhet
förtjena angelsaxarne såsom med oss närmare befryndade.
* Jfr Rydqvist: Anf. st. B. 4. S. 488. (Ljudlag. S. 92.)
** Se härom Rask: Anf. st. S. 285.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
