Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förbindelse af flere ljud. Men bokstafsskriften bör alltid
npplösa orden i deras särskilda ljuddelar och söka
åter-gifva hvarje ljud genom ett särskildt tecken. Emot denna
enkla och för lättheten synnerligen fördelaktiga regel strider
bruket af x. *
Slutligen bör anmärkas* att icke häller ifrån
härledningens sida kunna bevis hemtas till försvar för x. De,
som älska, att i ordens teckning se en antydan om deras
ursprung, borde ej vilja dölja frändskapen emellan baxnas
och bak, emellan käxa och käk, emellan oxe och ok, o. s. v.
Häraf synes, att den etymologiska grundsatsen icke mindre
än den fonetiska här kräfver baksnas, käksa, okse och
dylika. Nu är det väl sant, att x i några få fall histpriskt
föreställer gs. Vår mening är dock ingalunda, att man alt
efter den olika härledningen skulle upplösa x i ks eller gs:
i enlighet med vår fonetiska ståndpunkt anse vi ks böra
utan afseende på ursprunget ersätta x öfveralt, där detta
tecken motsvarar k- och s-ljuden. Hvad angår den
förlust en eller annan möjligen anser härigenom träffa
ety-mologien, erinra vi allenast, att man bör kunna se gs
åtminstone lika lätt i ks som i x.
Äfven tecknet x har i Rydqvist funnit en ifrig
sakförare.
”Den stränga domen öfver all förkortning i bokstafs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
