Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”hade icke väntats hos den store orientalisten, hvilken så väl
kände de många förändringar, som Sanskrit-bokstäfverna
undergå vid olika lägen, vokalernas stympning,
konsonanternas inflätning m. m.„ för att åstadkomma
förkortning, hvilket allt gör inlärandet af Sanskrit-tecknen så
mödosamt för nyare slägten, men icke hindrat Indiske
grammatici att hafva ett par tusen års försteg framför
hela Europa i den vetenskapliga språk-analysen och
särskildt uppfattningen af ordrötter.”*
Svagheten i denna tankegång är i ögonen fallande.
Rask skulle ej få tillämpa en af den fonetiska
grundsatsens fordringar, därföre att han såsom stor orientalist
kände, att denna fordran icke iakttogs i sanskrit! Annu
sällsammare förefaller denna bevisning genom tillägget, att
dessa i sanskrit använda förkortningar göra ”inlärandet af
Sanskrit-tecknen så mödosamt för nyare slägten”! Om
så är, synes ju Rask af förhållandet i sanskrit hafva bort
stämmas emot slika förkortningar snarare än tvärt om.
Att ”Indiske grammatici hafva ett gar tusen års
försteg framför hela Europa i den vetenskapliga
språk-analysen och särskildt uppfattningen af ord-rötter”, lär icke
böra förmå oss till medlidande med vår egen bokstafsrads
ofullkomligheter.
I sammanhang med en erinran om att i våra gamla
urkunder funnos särskilda hopdragna bokstafstecken icke endast
för ks, utan för ’7Z, ng, nd, nt”, tillägger Rydqvist : ”allt detta
litet erinrande om den sinrika Braminskolan”, hvarjämte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
