Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flere olika och dess utom vexlande tecken, såsom händelsen
är med det ljud, som återgifves med skj och stj o. s. v.
Med undran läser man vidare: ”Hos Rask är det en *
motsägelse att förorda införandet af ks för x, två.
bok-stäfver för en, af hvilka en så svår som det i handskrift
och tryck stundom villsamma k, på samma gång han
skrifver stå för staae eller staa, ren för reen m. fl., i hvilka
ändå dubbel-vokalen ej står meningslös.” *
Hvad altså helt enkelt är en tillämpning af de båda
fonetiska föreskrifterna, ** att ett enkelt ljud icke bör
utmärkas genom en förbindelse af två eller flere tecken,
såsom i danskan å-ljudet genom aa, samt att en förbindelse
af skilda ljud icke bör utmärkas genom ett enkelt tecken,
såsom k- och s-ljuden genom x — detta vore en
motsägelse! Möjligheten af dessa och flere likartade
missgrepp i en vetenskaplig -framställning af vårt språks
skrif-lagar kan förklaras endast därigenom, att författaren
sällsamt nog icke börjat med en grundlig undersökning af
rätt-stafningens uppgift och af de fordringar med afseende på
valet af tecken man på en förnuftig sådan måste ställa,
samt därföre ständigt förlorar dessa fordringar ur sigte.
Rydqvist tyckes tro sig hos Grimm hafva funnit ett
försvar för sin uppfattning af x. ”Grimm”, menar hanv ”har
ansett det Ny-Danska försöket med kv och ks »likgiltigt»,
* Rydqvist: Anf. st. B. 4. S. 492. (Ljudlag. S. 97.)
** Se Hazelius: Anf. st. S. 5 o. f.
Om svensk råttstafning. 2. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
