- Project Runeberg -  Om svensk rättstafning / 2. Redogörelse för Nordiska rättstafningsmötets förslag till ändringar i stafningssättet jemte berättelse om mötet /
201

(1870-1871) [MARC] Author: Artur Hazelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i Danmark och Tyskland, * hvarföre ock Grimm med
förtrytelse utbrister: ”Ty värr kallar man denna förderfvade
och smaklösa skrift till och med tysk, liksom om hvarje
bland oss gångbart missbruk kunde anbefallas genom att
stämplas såsom ursprungligen tyskt”** — en anmärkning,
som med fog kan tillämpas äfven på det ifrån svensk sida
framstälda likartade inkastet.

Annu ett tredje skäl har man sökt göra’gällande
emot de latinska typerna. De skola, har man förmenat,
mer än frakturstilen anstränga ögat.*** Andre hafva
emellertid haft en alldeles motsatt åsigt. Vi anföra i denna
fråga några upplysande ord af den ryktbare tyske läkaren
Hufeland: ”Att dessa bokstäfver i och för sig icke äro

* Se Ch. Molbech: Om den ny-svenske Skrivemaade i dan9k Skrift.
Ki0benhavn 1825. S. 40. — Uber Beftreb. anf dem Geb. deutfch.
Rechtfchr. S. 10 o. f.

** Grimm: Deutsch. wörterb. B. 1. S. LII. — På ett annat ställe säger
han om ”jenes verzerrte alphabet”, att det ”darf durchaus nicht fur eine
organische modification der lateinischen schrift znm behuf der deutschen
sprache gelten, da es nirgend eigenthiimliche einfache zeichen zu den
deutschen lauten eingefuhrt, sondern alle unsere unbequemen
dobbel-buchstaben wie ch, sch, fs gelassen hat; und schon das macht sie
verwerflich, dafs sie nicht alle lautunterscheidungen darzustellen
ver-mag, z. b. in der majuskef fallen ihr / und J zusammen, in der
minuskel mangelt ce, ce, e; accente und circumflexe gewährt sie vollends
nicht.” Grimm: Deutsch. gramm. Th. 1. Ausg. 3. S. 27.

*** Detta påstående har i våra dagar upprepats af ibland andre Aasen
och F. L. Mynster. Den förre säger om den latinska stilen, att han
är ”altfor jaevn og eensformig og augriber derfor 0inene meget,
hvilket egentlig er en af de slemmeste Feil, som en Skrift kan have”;
och den senare yttrar om de gotiska, ati de äro ”forholdsviis saa
til-talende og velgjörende for 0iet”. Jfr I. Aasen: Ordbog over det
norske Folkesprog. Kristiania 1850. S. XIII. — F. L. Mynster:
Et Par Ord om de nye Retskrivningsregler. I Berlingske Tidende.
’ 1870. Nr 41.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:51:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ahosr/2/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free